Diskussion:Civilekonom

Wikipedia

Skulle någon kunna förklara varför titeln civilekonom uppkom?

Är det mindervärdeskomplex gentemot ingenjörer eller, då militära ingenjörer beräknade kulbanor för artilleri och byggde försvarsmateriel och civila gjorde precis vad dom gör idag.

Militära ekonomer har så vitt jag vet aldrig funnits. Militärer och ekonomi har dessutom sällan gått i samma led.

/Andreas

Så vitt jag vet är det ett försök att överföra något av den status som finns i "civilingenjör".

andejons 4 september 2006 kl. 17.17 (CEST)

Jag vet inte hur den uppkom i början av 1900-talet, inte heller varför den har använts löpande sen dess. Däremot kan jag meddela att den återinförs för att stärka kvaliteten i ekonomutbildningen, som upplevs ha urholkats över tid. Återinförandet är i linje med den lobbyverksamhet som Civilekonomerna, ekonomstudenters studentföreningar och studentkårer samt olika branschorganisationer som företräder företag som anställer många ekonomer har bedrivit. Från departementets sida har det framhållits som kvalitetssäkrande att göra om det till en mera tydligt definierad yrkestitel. Om du googlar på Utbildnings- och kulturdepartementets hemsida så finns det 1-3 pressmeddelanden där som ger ytterligare argumentation, daterade våren 2006. Google bör även ge en och annan tidningsartikel som ger en bakgrund, då det hela var ett borgerligt krav som socialdemokratiske ministern Pagrotsky gick med på, och som således skapade en del rubriker. Slutligen, och det är väl mera skämtsamt, kan det tilläggas att utbildningsministrar sällan avskaffar eller nedgraderar de examina de själva har erlagt. (Därför finns licentiatexamen kvar i Sverige trots att Thomas Östros, ek lic, i övrigt drivit på en bolognaanpassning som borde ha lett till dess avskaffande. Fråga gärna Leif Pagrotsky, civ ek, hur han upplevde sin tid på Handelshögskolan i Göteborg!)

Om din fråga däremot avser "Är det inte fånigt att förledet civil- används på en titel som inte har någon motsvarighet inom armén, det är ju dessutom inte särskilt analogt med titlar där civil- och militär- som förled faktiskt spelar en avgörande roll för betydelsen, exempelvis civilingenjör och civilpilot (kontra stridspilot)?" så har jag inget bättre svar än att vid tillfället när tekniska högskolor började inrättas uppstod också de första svenska handelshögskolorna. Den nya examensbenämningen för ekonomer följde helt enkelt samma mönster som den nyinrättade civilingenjören utan att någon lade någon större eftertanke vid den bristande historiska kopplingen. Möjligen, men här spånar jag vilt, kan man se civilekonomens motpart i offentligekonomen. Vid införandet av en examen för ledare inom svensk handel fanns nämligen även en högre tjänstemannaexamen som kunde avläggas. Men som sagt, jag tror snarare att man sökte liknande mönster och struntade i den historiska kopplingen.

Slutligen skulle jag bara vilja upplysa om att militära ekonomer absolut finns. Däremot har de inte organiserats på samma sätt som militära ingenjörer; de är inga stridande förband utan stabsfunktion som stödjer verksamheten. Jag gissar att de har blivit mera tydligt utpräglade på senare tid, men det fanns så klart militära ekonomer även på indelningsverkets tid. Själva ordet ekonomi härleds ju från det att hushålla med resurser. Om trossen, ammunitionsförrådet eller kavalleriregementets stallmästare inte hushåller med sina givna resurser på rätt sätt, så blir det inte mycket till strid... Ekonomuppgiften att förvalta har nog i många fall lagts direkt på officerare och befäl, jag vill minnas att befäl av typen rustmästare eller kvartermästare haft rena förvaltande uppgifter och inom flottan lär det också finnas någon sorts motsvarighet. I övrigt har det nog rört sig om stabsfunktion/tross. På den övergripande, nationella, nivån finns Försvarsdepartementet med dess föregångare, som alla har räknat pengar för att klara den militära ekonomin. Att försörja ett krig är en dyr historia vars ekonomi måste hanteras. Går man ytterligare ett steg uppåt finns det, inom nationalekonomi, ett forskningsfält som brukar kallas "Defence Economics". Väldigt slarvigt kan det sammanfattas som forskning som rör hur nationell och global ekonomi kan påverkas genom produktion av vapen. I en svensk kontext har det under de senaste decennierna framför allt handlat om JAS-projektet, som förväntas ge ekonomiskt överflöd, innovationsvinster, positiv bytesbalans och en del annat smått och gott som rör militär ekonomi. Lite googling på "Defence Economics" bör producera en del litteratur i ämnet och SIPRI har ett bibliotek i Stockholm som kan hjälpa den intresserade. // Ola, som blev fil kand på sin uppsats inom Defence Economics/militärindustriell marknadsföring.

PS. Notera avsaknaden på referenser i ovanstående textstycke. Det är min "allmänbildning" kopplat med en del läsande, men jag kan inte ange någon litteraturlista. Du får ta svaret för vad det är! OJH 8 september 2006 kl. 17.53 (CEST)

Bra förklaringar, låt de gärna stå då de kanske kan bitvis inkomma i huvudartikeln en vacker dag.

/Andreas