Claes Breitholtz
Wikipedia
Claes Breitholtz till Margreteholm, född i Reval/Tallinn 1620, död 1706, var en svensk militär och hovman.
Breitholtz kom över från Estland till Sverige 1637 och var då hovman hos fältherren greve Jacob De la Gardie på palatset Makalös i Stockholm. Han deltog 1646 i den så kallade Stora ambassaden till Ludvig XIV av Frankrike och var 1648 chef för greve Magnus Gabriel De la Gardies hovförvaltning.
Breitholtz gick emellertid över i militär tjänst, fick svenskt adelsskap av drottning Christina 1650 och introducerades med sin ätt på Riddarhuset. Samma år ingick han äktenskap med en svensk adelsdam som stod kungahuset nära, Margareta Ödla (c1624-1680). Från dem härstammar ätten Breitholtz fyra nu levande grenar. Breitholtz grundade genom kungliga donationer, köp och godsbyten 1648-1670 en sätesgård för sin ätt, Margreteholm, vilken uppkallades efter hans hustru.
I Karl X Gustavs polska krig 1655-1660 deltog Breitholtz som rytteriofficer i slagen vid Warszawa och Stibelow 1656 och avancerade då till regementschef. Under Karl XI:s krig med Danmark 1675-1679 utnämndes Breitholtz 1677 till generalmajor och underbefälhavare. Som sådan kommenderade Breitholtz kavalleriet och infanteriet, rikstygmästaren Peder Larsson Sparre artilleriet under Magnus Gabriel De la Gardies överbefäl i striderna vid fronten mot Norge, den så kallade Gyldenløwefejden. Den 5 januari 1677 intog han Strömstad från danskarna, men förlorade i slaget vid Uddevalla den 28 augusti 1677.
