Dödsstjärnan

Wikipedia

Dödsstjärnan är ett fiktivt vapen som används i filmerna om Stjärnornas krig. Vapnet byggs på order av kejsaren Palpatine och har kraften att spränga en hel planet, något som gör att man kan kalla Dödsstjärnan för "Star Wars motsvarighet till kärnvapen". Dödsstjärnan hann bara användas en gång - mot Prinsessan Leias hemplanet Alderaan, innan den förstördes vid rymdstriden om Yavin 4. I det extramaterial som finns runt Stjärnornas krig om händelserna i galaxen så skulle dödsstjärnan första gången ha testats mot den fängelseplanet vars fångar var med och byggde den. Dödsstjärnan fanns som ritning redan i filmen Episod II - Klonerna anfaller; den började byggas under händelserna i filmen Episod III - Mörkrets hämnd.

En andra version - Dödsstjärnan II - var mer än halvbyggd till Episod VI, den var dubbelt så stor som den första, men färdigställdes aldrig helt. Dess ofärdiga skick gav ett sken av sårbarhet, något som rebellerna fick ångra, då de mötte rymdstationens fullt fungerade superlaser. Stationen byggdes enbart som en gigantisk fälla för rebellerna och försvarades av drygt tvåhundra av rymdimperiets Star Destroyer samt imperiets Super Star Destroyer Executor (Bödeln). Imperiets förluster blev nio stjärnjagare samt Bödeln och Dödstjärnan II. Rebellerna förlorade kryssarna Liberty (Frihet) och Defiance (Motstånd) samt ett antal mindre linjeskepp samt ett några dussin jaktskepp. Slaget kallas Slaget om Endor.

Dödsstjärnan var 120 km i diameter och Dödsstjärnan II var 160 km i diameter.