Ducie
Wikipedia
Ducie Island eller egentligen Ducie atollen är en atoll i södra Stilla havet ca 467 km östsr om Pitcairn. De geografiska koordinaterna är 24°40' S / 124°47′ V.
[redigera] Geografi
Atollen har en area på ca 4 km² med en längd på ca 2,5 km och ca 1,5 km bred. Den högsta höjden på huvudön Acadia Island är på ca 4 m.ö.h och ön är glest bevuxen med endast ett fåtal träd. Lagunen är djup och känd för sina giftiga fiskar och livsfarliga hajar (vitspetsad revhaj) och omges av småöarna Westward Island, Pandora Island och Edwards Island.
[redigera] Historia
Atollen upptäcktes den 26 januari 1606 av den portugisiske sjöfararen Pedro Fernandez de Quiros och namngavs då Encarnacion men föll i glömska. Återupptäcktes 1791 av brittiske sjöfararen kapten Edward Edwards ch hans besättning på H.M.S Pandora och namnsgavs Ducie Island efter Francis Ducie vars protegé han var.
Edwards var på jakt efter Fletcher Christian och de övriga myteristerna från Bounty. Dessa visste aldrig hur nära de var att bli upptäckta och återförda till England för en rättegång. Om Edwards hade fortsatt sin resa i samma riktning hade han kommit till Pitcairn, och eftersom han var noga med att undersöka varje ö han kom till så hade troligtvis myteristerna gripits. Nu vände Edwards istället norrut, och han missade ön.
Den 19 december 1902 anekterades Ducie Island av Storbritannien och atollen införlivades 1938 i den brittiska koloniområdet Pitcairnöarna (Pitcairn and dependencies).
