Eksem
Wikipedia
Eksem är en icke smittsam hudsjukdom som orsakas av en inflammation i överhuden. Eksem är en så kallad dermatit, och begreppet eksem används om fleralet hudutslag som karaktäriseras av rödhet, uppsvullnad, klåda och torrhet, och eventuell skorpbildning, blåsbildning, fjällning, brisningar och blödningar. Läkta sår kan ibland få en avvikande färg, men ärrbildning är sällsynt.
Innehåll |
[redigera] Symptom
Eksemet yttrar sig ofta med desssa symptom:
[redigera] Indelning
Eksem indelas oftast i dessa olika typer:
- Kontakteksem (kontaktdermatit): Finns i två former; allergisk som resulterat i en immunreaktion mot ett allergen som kan vara nickel eller liknande, samt irriterande kontakteksem som är ett resultat av direktkontakt med någon form av irriterande ämne. Vissa substanser är både allergen och irriterande (t ex våt cement). Omkring tre fjärdedelar av alla kontakteksem är irriterande, som även är den vanligast yrkesrelaterade hudsjukdomen. Ett kontakteksem är reversibelt under förutsättning att det skadliga ämnet kan undvikas och avlägsnas från individens miljö.
- Atopiskt eksem (böjveckseksem, atopisk dermatit): Atopiska eksem är en kronisk hudsjukdom som är genetiskt betingad. Den anses alltså ha en ärftlig komponent och är vanlig i vissa familjer där individer även har astma och hösnuva. Utslag med klåda är i särskilt förekommande i ansiktet, hårbotten, nacke, armveck, knäveck och backtill.
- Exfoliative dermatit: Förknippad med hår och nagelavfall, förgrovad ytterhud på handflator och fotsulor samt klåda.
- Dermatitis herpetiformis: En sällsynt form av hudinflammation med klåda och variga blåsor.
- Perioral dermatit: Knottriga utslag runt munnen som övergår i blåsor och fjälliga rådnader. Förekommer framförallt hos yngre kvinnor.
- Seborroisk dermatit: Dermatit på hårbotten.
- Intertrigo: En ytlig hudinflammation på hudytor som står i kontakt med varandra, t ex skinkor, armhålor, tår. Fettma är vanlig orsak.
[redigera] Behandling
Eksem behandlas med steroider (till exempel hydrokortison) och underhålls med mjukgörande krämer eller salvor. Hudinflammationer torkar ofta ut huden därför är det av stor vikt att hålla området fuktigt vilket i sin tur kan skynda på läkandeprocessen. Individer med anlag för eksem rekommenderas att undvika allt som torkar ut huden, inklusive vanlig tvål. Läkemedel som reducerar klådan kan vara fördelaktigt för vissa, vilket kan minska benägenheten att klia sig på eksemet. Antihistaminer är ett exempel på klådstillande läkemedel.
Hudinflammationer som eksem behandlas ofta med hjälp av krämer och salvor som innehåller glukokortikoider. För mildare former av eksem kan en svag steroid användas (t ex hydrokortison), medan svårare former kräver starkare varianter. Steroider botar inte eksemet men minskar inflammationen vilket gör att de akuta symptomen minskar. När behandlingen med steroider upphör kommer eksemet att långsamt uppträda igen. Steroider har dessutom många funktioner förutom att dämpa en inflammation vilket gör att individen får biverkningar vid långvarig användning (t ex hudförtunning, infektioner orsakade av svamp och bakterier). Steroider ska därför endast användas kortsiktigt när de verkligen behövs.
Det konstanta rivandet vid eksem gör huden känslig mot svett och rivande textilier. Klädernas betydelse för en effektiv behandling är sedan länge väl bekant och vid eksem bör man undvika rivande textilier mot det känsliga området. Idag finns det produkter (t ex DermaSilk) som är gjorda av siden, med långa fibrer som inte river, och ett antimikrobiellt material som minskar bakterie- och svampinfektioner.
På senare tid har en ny grupp av läkemedel lanserats, så kallade immunomodulatorer. I Sverige heter läkemedlet Protopic och hämmar immunförsvaret genom att minska utsöndringen av cytokiner från leukocyter. Vissa instanser, däribland amerikanska FDA, menar att den typen av produkter ska användas med försiktighet eftersom det finns antydningar om att de kan ge upphov till lymfom, lymfnodscancer.
