Färskning
Wikipedia
Färskning, den process inom järnmetallurgin vid vilken kolhalten i tackjärn/råjärn genom oxidation sänks till de nivåer som gör järnet smidbart. Det tackjärn som kommer direkt från masugnarna innehåller vanligtvis ca 4-5 % kol och kan inte smidas, valsas eller härdas. Genom färskningen sänks kolhalten till under 2%, och blir då smidbart. Tackjärnet/råjärnet färskas till stål genom de s.k. smältfärskningsmetoder. Exempel på sådana är bessemer-, martin- och syrgaskonverterprocesserna. Även vid elektrostålprocesser, där järnråvaran istället huvudsakligen utgörs av skrot, används smältfärskning. Vid torrfärskning, som numera inte används, sker bortoxidationen av kol vid en temperatur där tackjärnet är i fast form. Vid välljärnsmetoderna (som inte heller används) sker färskning av halvsmält järn. Exempel på metoder fär detta används är tysksmide, lancashiresmide och vallonsmide.
