Fornmakedonska
Wikipedia
- Denna artikel handlar om det klassiska språket fornmakedonska, för det moderna språket se makedonska.
Fornmakedonskan är ett numera utdött språk som tillhörde den indoeuropeiska språkfamiljen. Det är omtvistat i vilken undergrupp språket skall inplaceras. Språket talades i den historiska regionen Makedonien. Sin största utbredning hade fornmakedonska under fjärde århundrandet f.Kr. under Filip II och Alexander den store. Språket assimilerades under den hellenistiska perioden till grekiska.
Mycket av svårigheterna med klassificeringen beror på att så få skriftliga källor finns bevarade. De som finns är nedskrivna med det grekiska alfabetet. Det finns fornmakedonska orts- och personnamn bevarade i grekiska källor, från vilka man kunnat rekonstruera en del glosor.
Det är mycket omdiskuterat om fornmakedonskan var en grekisk dialekt eller ett med grekiskan besläktat självständigt språk som talades av nordvästgrekerna [källa behövs].
Det finns många skilda uppfattningar om språket, och källorna är ytterst torftiga. Enligt lingvisten Otto Hoffmans uppfattning[1] kan man från det bevarade materialet, i synnerhet personnamnen, men även orts- och månadsnamn, dra slutsatsen att fornmakedonskan var en grekisk dialekt.
Lingvisten R.A. Crossland ifrågasätter denna uppfattning, då denne menar att man från de blott cirka 130 bevarade namnen och inskriptionerna inte kan dra några säkra slutsatser om ett gemensamt språk och drar slutsatsen att fornmakedonskan var ett självständigt språk. Denna uppfattning har också flera ledande lingvister och historiker av idag (C.G. Thomas, P. Green). Det finns visserligen inskriptioner skrivna med grekiska bokstäver i Makedonien, men därav kan man enligt forskaren Eugene Borza inte dra slutsatsen att fornmakedonskan var grekiska. [2][3][4]
De forntida makedonerna omnämndes av grekerna vid samma tid som barbarer, ett begrepp som i antiken i huvudsak syftade på språkliga skillnader. Av detta har dragits slutsatsen att fornmakedonskan av grekerna ej betraktades som grekiska.
Dessutom pekar ljudstrukturen i de få bevarade orden på väsentliga skillnader mot grekiska, (till exempel fornmakedonska ’’danos’’ gentemot grekiska ’’thanatos’’, död).
De kulturellt lägre utvecklade, barbarerna, attraherades av den grekiska högkulturen. De grekiska namnen, och makedonernas anspråk på att vara greker[källa behövs], kan förklaras genom det att det makedonska härskarskiktet antingen var grekiskt eller blev helleniserat tidigt.
[redigera] Några fornmakedonska ord
| Fornmakedonska | Översättning | Kommentarer |
|---|---|---|
| abagna | ros | |
| abroutes | ögonbryn | |
| agéma | väktare | |
| agkalis | en skära | |
| ahrounoi | gränssten | |
| alié | gödsel | |
| alixa, aliza | al | till exempel slaviska *jelïxa (al), litauiska alksnis (al), prussiska elira, latin alnus |
| amalé | ädel | *am- (älska), latin amare- |
| argipous | örn | |
| arkon | långsamhet | |
| axos | trä | |
| bedu | vatten | *wed-, *wod- (våt, vatten) |
| danón | mördare | |
| danos | död | grekiska thanatos |
| hetairoi | vän | |
| grabion | ek | *grabh-, slaviska *grabü, prussiska wosigrabis |
| ilas | ek | |
| kanadoi | käke | |
| klinotrokhon | lönn | bulgariska klen, kymriska kelyn, litauiska klevas |
| kombous | kindtand | *gombh- (kant), ryska zub (tand), litauiska z'ambas (vass), sanskrit jambhas (tand) |
| peshetaroi | fotsoldater | makedonska och andra slaviska språk *pesh (till fots), |
[redigera] Källor
- ^ Otto Hoffmann: Die Makedonen, ihre Sprache und ihr Volkstum, Göttingen 1906.
- ^ Eugene N. Borza: Greeks and Macedonians in the Age of Alexander: The Source Traditions, i Transitions to Empire: Essays in Greco-Roman History, 360-146 BC, in honor of E. Badian, 1996, S. 122-139.
- ^ Ernst Badian: Greeks and Macedonians, i Macedonia and Greece in Late Classical and Early Hellenistic Times. Studies in the History of Art 10, Washington, D.C. 1982, S. 33-51.
- ^ Nicholas G.L. Hammond: Literary evidence for Macedonian speech, i Historia 43/2 (1994), S. 131-142.
[redigera] Externa länkar
- "What was the Mother Tongue of Alexander the Great?" Charles Bryant-Abraham, The Jerusalem Center for Biblical Studies and Research Jerusalem, Israel
- Alexander the Great Was he a Venet? av Dr. Jožko Šavli, Carantha.
