Geistliche Lieder

Wikipedia

Geistliche Lieder trycktes av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg, ofta med tonsättningar av Luther. Flera olika upplagor gavs ut, bland annat 1529, 1535, 1539, 1543, 1545.

Koralen som gavs ut 1529 innehöll bland annat en melodi som antas vara Luthers till hans egen psalmtext "Ein feste Burg ist unser Gott", möjligen tonsatt efter äldre förebilder, som användes i 1819 års psalmbok till psalmerna nr 124 och 278.

Koralen som gavs ut 1535 innehöll bland annat en melodi som används till flera psalmer i 1819 års psalmbok och Nya psalmer 1921: nr 20, 35, 118, 211, 307, 312, 316, 322, 567, 610.

Koralen som gavs ut 1539 med författare (?) Valentin Schumann och Leipzig som tryckort, innehöll bland annat en melodi av Martin Luther som används till flera psalmer i 1819 års psalmbok och Nya psalmer 1921: nr 54, 56, 63, 634.

I samma utgåva från 1539 fanns en melodi som uppges vara en gammalkyrklig tonsättning med gregorianska motiv bearbetad av Nicolaus Decius som använts som gloriapsalm i Sverige redan på 1600-talet och infördes som melodi i 1695 års psalmbok samt ingick i Haeffners koralbok. Enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer används den som melodi för psalmerna nr 24 och 304.

Koralen som gavs ut 1543 innehöll melodin som används för psalm nr 61 1819. Dess ursprung anges i 1921 års koralbok med 1819 års psalmer vara två medeltida sånger: "Resonet in laudibus" och "Magnum nomen domini".

Koralen som gavs ut 1545 innehöll en melodi hämtad ur Einzeldruck vilken kom att användas till I dig, o Herre Jesus kär (1695 nr 240, 1819 nr 194) som också användes till O Skapare, o gode Gud (1819 nr 25).