Wikipedia:Globalt perspektiv
Wikipedia
Wikipedia ska skrivas från en neutral utgångspunkt, vilket även omfattar eventuellt nations- eller regionsperspektiv.
De flesta av svenskspråkiga Wikipedias användare är svenska medborgare av svenskt ursprung och med svenska som modersmål, och därför skrivs många artiklar med ett perspektiv som utgår från Sveriges stat och nation. Svenskspråkiga Wikipedia är dock inte (bara) en encyklopedi om Sverige eller svenskar, utan en encyklopedi på det svenska språket (som för övrigt även är ett av Finlands officiella språk). Därför ska artiklar skrivas ur ett globalt perspektiv, och svenska företeelser har inte på något sätt företräde framför icke-svenska företeelser. Man bör också tydligt markera när något handlar om Sverige och inte förutsätta att läsaren är svensk eller befinner sig i Sverige.
Globalt perspektiv handlar inte om att radera information med anknytning till Sverige. Artiklar och ämnen med överdrivet fokus på svenska förhållanden bör istället utökas med information om förhållanden i andra länder. Rimligtvis kan bosatta i Sverige även vara intresserade av förhållanden i andra länder än deras egna. Om artiklarna blir långa kan de delas upp och skapas artiklar om det aktuella ämnet i olika länder, Norge, Kenya, Sverige, USA och så vidare.
Använd mallen {{Global}} för att markera artiklar som behöver bearbetas för att få ett globalt perspektiv. Artiklar som markerats på detta vis återfinns i Kategori:Wikipedia:Globalt perspektiv.
Innehåll |
[redigera] Kännetecken för globalt perspektiv
- Företeelser som inte har anknytning till Sverige beskrivs först utifrån hur de i allmänhet ter sig i världen. Särskilda avsnitt för olika länder, bland annat Sverige, kan finnas. Avsnitten för länderna skrivs i bokstavsordning efter vad länderna heter på svenska och inte med Sverige först. Indelningar som ställer Sverige eller "vårt land" mot "utlandet"/"utomlands" eller "andra länder"/"internationellt" (undantaget givetvis när det verkligen handlar om relationer mellan länder) undviks. Undvik även formuleringar som "Sverige-världen" eller "Finland-världen".
- Svenska företeelser beskrivs uttryckligen som sådana och sorteras i kategorier som nämner Sverige.
- Undvik, särskilt vid globala företeelser, att nämna vädermässig årstid (sommar, höst, vinter, vår eller torrtid/regntid). Använd andra termer i stället, till exempel "i mitten av 1997". Sommar på ena halvan av jorden betyder vinter på andra halvan. Den västerländska julen, skrivs till exempel "julen 1997" eller kanske "julen 1997/1998", eftersom julen firas ungefär samtidigt över hela jorden oavsett väder. Den ortodoxa kristna julen firas inte vid precis samma tidpunkt som den romersk-katolska och protestantiska julen. Bäst är dock att skriva vilken månad det gäller, november, december eller januari, eftersom flera religiösa högtider firas parallellt vid samma tid på året. Om det nämns till exempel vilken månad ett visst djur går i idé, vissa växter börjar komma eller då läsåret i skolan startar bör det nämnas vilken del av världen detta avses.
- Tidsangivelser avser lokal tid där händelsen ägt rum eller (för globala eller astronomiska företeelser) koordinerad universell tid (UTC), och detta anges uttryckligen.
- Belopp i andra valutor än svenska kronor konverteras inte. Omstridd punkt. Majoriteten av läsarna skulle faktiskt ha glädje av en konvertering.
- Rotationsrörelser anges med orden medurs och moturs eftersom
medsolsochmotsolsär olika för halvkloten. - Inga religioner eller religiösa samfund får omotiverat företräde framför andra.
- Datum skrivs inte enbart med siffror, till exempel "1987-09-04", eftersom det kan vara olika i olika delar av världen. Dag, månad och årtal skrivs i stället till exempel "4 september 1987".
[redigera] Fördelar med globalt perspektiv
- NPOV följs.
- Personer som inte är etniska svenskar eller svenska medborgare, men som ändå förstår svenska, får lättare att relatera till texten.
- Svenskar får lättare att sätta sin stat och nation i jämförelse med andra.
- Det blir lättare att hitta information om globala förhållanden.
- Det blir lättare att överföra artikeln till Wikipedia på andra språk och översätta den.
[redigera] Ämnesaspekter
Ämnen som matematik och naturvetenskap är inte särskilt nationsberoende. I vissa ämnen, som juridik, är den akademiska verksamheten på svenska och motsvarande terminologi traditionellt centrerad till Sverige och Finland, och därför kan det vara svårt att anlägga ett globalt perspektiv, även om man bör vinnlägga sig om att i möjligaste mån åtminstone skriva om förhållandena i båda de länder där svenska språket används. När man skriver om förhållandena i andra länder kan det bli nödvändigt att lämna nyckelbegrepp som fee simple oöversatta.
Vissa fritidsbetonade ämnen som sport blir ofta Sverigecentrerade, medan andra som film och datorteknik i stället har fokus på USA och andra engelskspråkiga länder.
[redigera] Problem
- Risk för tröttsam upprepning av Sverige, svenskar etc.
- Svårigheter för svenska skribenter att verkligen ha och skriva utifrån ett globalt perspektiv.
[redigera] Omdiskuterade frågor
- Ska de aktuella händelserna på huvudsidan rapporteras i ett globalt perspektiv?
- Ska svenska kungligheter (t ex Carl XVI Gustaf) namnges utan sin nationalitet?
- Ska relevanskriterierna vara mer generösa för Sverige än för andra länder?
- Ska artiklar om namn (t ex Lars) ha statistik om antal bärare i Sverige?
