Gråbo (växt)
Wikipedia
| ?Gråbo | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Asterales |
| Familj: | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte: | Malörter Artemisia |
| Art: | Gråbo A. vulgaris |
|
|
|
| §Artemisia vulgaris Auktor: L., 1753 |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Gråbo (Artemisia vulgaris), kallas även gråbynke, gråböna, bönrot, buris med mera. Den växer i Skandinavien mest på förfallna och skräpiga odlingar, byggnadstomter, lastningsplatser, vägkanter och liknande platser, i floran även kallade ruderatplatser.
Gråbo blir 1 till 2 meter hög, och liksom kardborre och vitmålla bildar den täta snår. Växten finns utbredd över större delen av norra halvklotet. Sitt namn har den av de undertill vitgrå bladen. Även korgarna, som är små och samlade i rik vippa, är något gråludna. Själva blommorna är mycket små och inte speciellt lysande, de är av brungul eller rödbrun färg; kantblommorna har inte tunnlikt bräm, utan rörformig och 3-flikig krona. På grund av blomkorgarnas oansenliga färg får denna art, liksom andra artemisier, mycket få eller inga besök av nektar- och pollensökande insekter, utan är anemofil eller vindblommig: ståndarmjölet kringsprides av vinden. Den producerar därför rikligt med pollen och eftersom den dessutom sprider pollen länge efter att pollensäsongen är slut för de andra växterna utgör den ett betydande problem för pollenallergiker.
Hela växten, både jordstam och örtstånd, har medicinska egenskaper men även aromatiska och upplevs svagt svagt besk. Den har använts sedan länge som medicinalväxt, och sägs lindra menstruationsbesvär, frossa, sömnlöshet, kramper och epilepsi. Örten sägs ge mer livfulla drömmar, och ett hjälpmedel till att få en lucid dröm.
[redigera] Externa länkar
Commons har fler bilder relaterade till Gråbo (växt)
