Gröneborg

Wikipedia

Holme i Svinnegarnsvikens mynning i Mälaren, ca 10 km söder om Enköping. Högst upp på ön finns en platå på vilken återfinns en kvadratformad stengrund om ca 10m x 10 m. Vid utgrävningar av platsen år 1896 påträffades grundmurar till ytterligare byggnader såväl norr som söder om den nu synliga fyrkantiga grunden. En teckning från tidigt 1700-tal av ön med dess borgruin återfinns i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna-verk. Kring förra sekelskiftet användes ön som grustag med grusschakt i såväl norra om södra delen av ön.

Enligt en tradition, som sträcker sig mer än 500 år tillbaka, utpekas den i Erikskrönikan omnämnda stormannen Joar Blå som herre till Gröneborg. I Ericus Olais krönika, vilken tillkommit före 1470, sägs angående Joar Blå "habitatio Gröneborgh, non longe ab Enecopia". 100 år senare, i en version av Erikskrönikan (Cod. O), har skrivaren noterat i marginalen "Her Joar blå på gröneborgh wid Eneköping". Vid de rannsakningar om antikviteter som befalldes in från landets kyrkoherdar under andra halvan av 1600-talet sägs om platsen att "der på skulle warit ett slått widh samma nampn een förnämblig Herre och Krijgsanförare ben:dh Ifwar Blåås residens." Även om de ovan nämnda källorna tydligt förlägger Gröneborg till Enköpingstrakten tillåter inte det bevarade källmaterialet från 1200-talet en exakt identifiering av Erikskrönikans Joar Blå och därför inte heller någon koppling till Gröneborg.