Diskussion:Gustav III

Wikipedia

Innehåll 1 POV 2 Älskarinna 3 Datering 4 Herman Lindqvist 5 Stavning 6 Tryckfrihetsförordningen

[redigera] POV

Artikeln är ju uppenbart pov. Formuleringar under sektionen om kröningen, t ex: "Under sådana förebud firades ändtligen den 29 maj 1772 Gustaf III:s kröning.", "då det mot kungafientliga och ryskvänliga mösspartiet ryckte till sig makten på våren 1772 och besatte rådet med sina anhängare", "Över hela landet hälsades statsvälvningen med tillfredsställelse eller jubel", osv, osv.

Flaggar den.

Jag instämmer i den oregistrerade användarens 81.231.81.64 omdöme. Jag blev faktiskt chockad över skildringen av statskuppen. Dock borde användaren ha signerat sitt inlägg. (Det gör man bäst med fyra tilden: ~~~~ inte med "Flaggar den.") Kungens och kungaanhängarnas argument för statskuppen är den gamla vanliga antidemokratiska bråten: om man har full yttrandefrihet och verklig möjlighet för pöbeln ( = folket) att påverka politiken, så riskerar man att det uppstår partier som kämpar om makten. Samma argument användes av 1800-talmotståndare mot demokratisering och av många av 1900-talets diktaturanhängare. Det är inte alls fel att beskriva denna argumentation; men det är mycket fel att framställa den som 'den oomstridda sanningen'.

Dessutom var väl det politiska spelet mer mångfascetterat än vad det framgår här. Om jag inte minns fel, så spelade Gustav III vid olika tillfällen ut olika delar av befolkningen mot varandra. Jörgen B 26 februari 2007 kl. 22.04 (CET)

Ja, artikeln är verkligen partisk till förmån för kungadiktaturen, den följer i ganska låmga stycken den gustavianska propagandabild som numera i stort sett är övergriven av historikerna.

Ovanstående är ett tyvärr ej signerat inlägg från 217.211.22.28 (diskussion • bidrag • loggar från • loggar om), den 11 mars 2007. Signerar gör man lättast med ~~~~.

[redigera] Älskarinna

Hade GIII verkligen ngn Charlotte Du Rietz som älskarinna? Google ger iaf nada. Personligen trodde jag det var konsensus kring att GIII var homosexuell... /\/arym 12 oktober 2004 kl.21.42 (CEST)

Citat från Nationalencyklopedin: "Han hade 1768 sitt livs enda allvarliga kärleksaffär med Charlotte du Riez, född De Geer, men den tog slut på hösten samma år."

Påståendena om att Gustav III var homosexuell är bara moderna spekulationer, de finner inga stöd i samtida källor. Den fjättrade ankan 15 oktober 2004 kl.23.43 (CEST)

Okey, jag hade du nog föreläst mig på Bellmanskildringen "Fukta min aska", där GIII har både den ena och det andra för sig. :-) När jag googla:de i samband med denna fråga figurerade GIII på listor över typ "famous historic gays" etc., men jag böjer mig självklart för NE. Frågan är dock om man kan ange Du Riez som älskarinna om förbindelsen var så tillfällig. Vad anser du? /\/arym 16 oktober 2004 kl.00.04 (CEST)

Apropå Sintrams tillägg: Kan man ha en "platonisk" älskarinna? /\/arym 30 november 2004 kl.19.03 (CET)

Vad ska man annars kalla ett förhållande utan sexuellt umgänge?

Sintram 1 december 2004 kl. 11:53 (CEST)

NE kallar det för "kärleksaffär", och även om vi inte kan gå tillbaka och besöka kronprins Gustav (III):s sängkammare för att se om de hade sexuellt umgänge eller inte så tycker jag inte att man kan tolka NE på annat sätt än att det var sexuellt umgänge. Den fjättrade ankan 1 december 2004 kl.16.31 (CET)

Om du anser att förhållandet även var sexuellt, då måste du också kunna lägga fram bevis för det, eller hur? Intill dess vidhåller jag min (och flera historikers, t.ex Erik Lönnroths) uppfattning.

Sintram 2 dec. 2004 klo. 17:55 (CEST)

Som sagt, bevis kan aldrig framläggas, eftersom vi inte kan gå tillbaka och titta in i hans sängkammare. Det får bli en bedömning av vad som är rimligt att anta. Jag bedömer det som sannolikt att det var sexuellt umgänge. Men det kan varken bevisas eller motbevisas, naturligtvis. Den fjättrade

Du smiter alldeles för lätt undan. För om du menar att Gustaf III hade sexuell erfarenhet, hur förklarar du då att han behövde "Munckens" assistans vid avlandet av Gustaf IV Adolph 1778?

Sintram 3 december 2004 kl.09:32 (CEST)

P.S. Sedan tycker jag inte heller att man ska läsa NE som vore det en helig, och därmed felfri, skrift. Bokstavstrogenhet är grunden till all fundamentalism.

Sintram, som ovan kl. 09:43.

Mitt förslag: Vi tar bort detta med rubriken "platonisk älskarinna" vilket kan vara anses förvirrande och osäkert och skriver istället i artikeltexten det enda vi säkert vet vilket är att att GIII enligt NE år 1768 hade en affär med Charlotte du Riez. /\/arym 3 december 2004 kl.14.37 (CET)

Låter vettigt. Men kanske bör man också nämna att GIII snarare var intresserad av män än av kvinnor?

Sintram 4 december 2004 kl. 14:29 (CEST)

Det finns inga samtida bekägg för att Gustav III skulle varit intresserad av män. Den fjättrade ankan 4 december 2004 kl.19.24 (CET)

Jaså, säger du det... Då kontrar jag med (bland andra) svägerskans, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok, samt andra ögonvittnesskildringar från tiden. Till det kommer det faktum att Gustaf gärna omgav sig med vackra unga män, samt att draget (det homosexuella) också fanns inom famljen; så var hans morbror, Fredrik den store av Preussen, homosexuell. (För övrigt: Har du något emot homosexualietet?)

Sintram 8 december 2004 kl. 14:57 (CET)

Nå. Vad säger du nu då, efter att ha läst nedanstående inlägg? "Det är skäl att en gång för alla slå fast att det inte finns någonting i det stora, hittills kända källmaterialet som styrker ett sådant antagande." Jag tror nog mer på Erik Lönnroth än på dig... (För övrigt: Har du något emot heterosexualietet?) Den fjättrade ankan 2 februari 2007 kl. 19.49 (CET)

Den mycket historiekunnige författaren Sune Örnberg, signaturen Jehu, har i ett kåseri "om att gå ut och in i sängkamrarna" i Göteborgs-Posten 29/1 2007 ett referat av historikern Erik Lönnroths bok Den stora rollen : kung Gustaf III spelad av honom själv (1986) ISBN 9118636527. Om Gustafs påstådda homosexualitet citeras Lönnroth: "Det är skäl att en gång för alla slå fast att det inte finns någonting i det stora, hittills kända källmaterialet som styrker ett sådant antagande." Om Charlotte du Riez citeras följande från Lönnroth: "Charlotte hade som ung blivit bortgift med en 26 år äldre hög militär och var sannolikt skadad i sitt känsloliv. Gustaf hade fått kännedom om flera rivaler. Men 'det berättigar inte män och kvinnor ur en annan tidsmiljö att döma henne som en slampa'." Om Muncks bidrag skriver Örnberg: att han "hjälpte dem tillrätta, drottningen helt oerfaren, kungen något kunnig efter Charlotteaffären men blyg och fumlig intill den ovanliga sängkamraten." / mvh Mkh 29 januari 2007 kl. 23.16 (CET)

[redigera] Datering

Gustav III, född 24 januari 1746,

Biografi
Gustav III föddes 13 januari 1746

efter resp. gregorianska og julianska kalendern.

Hur skall detta anges?

Sebastjan

Det är den gregorianska kalendern som gäller, alltså född 24 januari 1746. Lamré 1 december 2004 kl.07.47 (CET)

[redigera] Herman Lindqvist

Ändrade sluttampen på artikeln, där jag strök påståendet att Herman Lindqvist är historiker. Lindqvist är journalist och författare, och får väl trots allt kallas påläst. Han är emellertid inte historiker. Szymon Spengler 11 mars 2006 kl.14.02 (CET)

[redigera] Stavning

Gustav III:s yngste son kallas i artikeln såväl Karl Gustav som Carl Gustaf. Gottfried Multe 28 maj 2006 kl.21.47 (CEST)

[redigera] Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen genomfördes redan 1766 av mössorna och då som grundlag. Däremot la han 1774 fram en ny tryckfrihetsförordning som som inte var grundlag och därmed lättare kunde ändras. Detta enligt Susanna Hedenborg & Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2000 - bönderna och arbetarnas tid, Studentlitteratur 2004, s 40

Ovanstående är ett tyvärr ej signerat inlägg från 85.224.203.182 (diskussion • bidrag • loggar från • loggar om), den 26 mars 2007. Signerar gör man lättast med ~~~~.

Vill bara påpeka att G3 begränsade tryckfrihetslagen genom att instifta ett licenssystem. Boktryckare var tvungna att ansöka årsvis om dess licenser och kungen hade makten att återta de vid godtyckligt tillfälle. Man kan säga att han begränsade tryckfriheten snarare än att stadga den. Som ovannämnda användare säger var det under frihetstiden som tryckfriheten blev grundlag. Detta enligt "Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden VII, Sthlm, P.A. Nordstedt & Söner förlag, 1926. s 292-295.

Ovanstående är ett tyvärr ej signerat inlägg från 84.219.64.59 (diskussion • bidrag • loggar från • loggar om), den 12 april 2007. Signerar gör man lättast med ~~~~.