Gustaf Knut Hamilton
Wikipedia
Gustaf Axel Knut Hamilton, född 29 november 1831 på Högsäter i Skaraborgs län, död 14 april 1913 i Djursholm, greve, professor.
Hamilton blev vid Uppsala universitet juris utriusque kandidat år 1855, docent i juridik och nationalekonomi år 1858, adjunkt i nationalekonomi, folkrätt samt svensk stats- och specialrätt år 1859, och var vid Lunds universitet under åren 1862-1903 professor i administrativrätt och nationalekonomi (fr.o.m. år 1900 omfattade professuren endast ämnet speciell privaträtt). År 1868 kreerades han till juris hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var ledamot av kommittén för universitetsstatuternas revision (1874) och deltog som kommitterad i utarbetandet av förslag till ny växellagstiftning för de tre nordiska rikena (1877). Åren 1866-70 redigerade han Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och literatur, och utgav bl.a. Om politiska ekonomiens utveckling och begrepp (1858), Om ägofrid efter svensk lag (1859), Om penningar och kredit (1861), Om arbetsklassen och arbetareföreningar (1865) och Öfversigt af statsinkomsternas olika slag (1873).
