Gustav Johansson (riksdagsman)
Wikipedia
Karl Gustav Johansson född 13 mars 1895 i Ransberg, Skaraborgs län, död 9 april 1971 i Stockholm journalist, redaktör och riksdagsman för Sveriges kommunistiska parti från 1945 till 1962. Han var chefsredaktör för Ny Dag från 1934 till 1959, en son till honom är författaren Carsten Palmaer. 1968 kom Johansson i opposition mot CH Hermansson efter att ha bidragit till skriften "I Marx-Lenins anda" där Johansson tog ställning för Sovjetunionens inmarsch i Tjeckoslovakien. Enligt Lars Werner var Johansson en mycket begåvad karl men politiskt mycket gammaldags. Om han inte dött i förtid tror Werner att han skulle gått med i APK.
Dåvarande KFML(r) publicerade en dödsruna, skriven av Frank Baude, över Johansson i tidningen Proletären efter Johanssons död 1971, där han hyllas för sina stora insatser i kommunismens tjänst, men man beklagade att han inte fullt ut förstod den urartning som drabbat Sovjetunionen efter revisionisternas maktövertagande och att han stödde Warszawapaktens intåg i Tjeckoslovakien.
Utdrag från dödsrunan: "Med pennan som sitt svärd tilfogade han klassfienden och hans agenter många skarpa hugg. Mycket uppskattade var hans >>vinklar>> i tidningen där han i kåseriets form skänkte arbetare, uttröttade ef ter en hård arbetsdag, ett utsökt klassnöje."
[redigera] Bibliografi
- 1929 - En vidräkning med den pacifistiska propagandan
- 1945 - Revolutionens ambassadör. En Biografi över Aleksandra Kollontaj
- 1945 - Käck Rebell. En samling artiklar ur Stormklockan, Folkets Dagblad och Ny Dag.
- 1968 - Säpometoder, tjallare och mytomaner
- 1969 - Svenska folkets undangömda öden
- samt dikter, visor och kupletter
[redigera] Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Gustav Johansson
