Högskoleverket
Wikipedia
Högskoleverket, HSV, är en central myndighet i Sverige med tillsynsansvar för svenska högskolor och universitet. Högskoleverkets anor går tillbaka till Universitetskanslerämbetet (UKÄ) som inrättades 1964 som högsta myndighet för universitets- och högskoleområdet. I samband med regeringens högskolepropositioner har myndigheten vid två tillfällen ombildats, 1977 till Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och 1992 till Kanslersämbetet. Något år senare sökte regeringen återigen en central myndighet för högskoleområdet, och genom en sammanslagning av Kanslersämbetet och flera andra mindre myndigheter bildades 1995 Högskoleverket.
Innehåll |
[redigera] Verkets organisation
Högskoleverket leds av universitetskanslern, som är underställd verkets styrelse. Nuvarande kansler är Sigbrit Franke. Hon är filosofie doktor i pedagogik från Umeå universitet, där hon även verkat som rektor. Franke är Sveriges första kvinnliga universitetskansler. Styrelsens ordförande är industriman Carl Bennet. Styrelsens mandat löper över tre år och innevarande mandatperiod avslutas 31 december 2008.
Verket har sju avdelningar och ca 140 anställda. Verksamheten är förlagd till Stockholm. HSV är också värdmyndighet för Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) samt Högskolans avskiljandenämnd (HAN).
Till verket finns fyra referensgrupper knutna: Jämställdhetsrådet, Rådgivande grupp för statistik och uppföljning, Tillträdesrådet samt Referensgrupp för bildning. Kanslern har också en egen referensgrupp, Högskoleverkets studentråd, bestående av studenter och forskarstuderande.
[redigera] Verkets huvuduppgifter
Högskoleverkets uppgifter kan delas in sex huvudblock:
- tillsyn över univeristet och högskolor
- granskning av högre utbildnings kvalitet
- statistik, utredning och analys av högskolesystemet
- värdering av utländska utbildningar
- stöd till förnyelse och utveckling i utbildning
- information om högre studier
[redigera] Tillsynsverksamhet
Tillsynsverksamheten sker dels på eget initiativ, dels efter anmälan från enskild. Arbetet fokuserar på att följa upp hur lagar och förordningar tillämpas av högskolorna. HSV lämnar också yttranden som lärosätena oftast följer. Under universitetskansler Sigbrit Frankes ledning har HSV lagt stor energi på studenters rättssäkerhet och bland annat tagit fram förslag till lagändringar som leder till ökad rättssäkerhet.
[redigera] Kvalitetsarbete
Arbetet med högskolans kvalitet har två huvudsakliga beståndsdelar, där utvärdering av lärosätena är den ena och prövning om ansökan om universitetsstatus och/eller examensrätt är den andra. Prövning om universitetsstatus kan ske när högskolan sänt en ansökan till regeringen och regeringen anmodat verket att inleda en prövning. I dagsläget har Södertörns högskola, Malmö högskola och Högskolan i Borås lämnat in ansökningar utan att regeringen bett verket påbörja någon utvärdering. Prövning om examensrätt för magisterexamen i visst ämne sker däremot löpande och på begäran av högskolan.
Under 2006 kommer den första sk sexårscykeln i HSV:s kvalitetsutvärderingar att avslutas. Då har samtliga utbildningar - program, ämnen, kurser - utvärderats genom en process som består av dels självvärdering, dels platsbesök av en bedömargrupp. Inför nästa period har kanslern aviserat att man avser förändra utvärderingsprocessen. Arbetet med att förändra utvärderingsprocessen är snart avslutat och det nya systemet beräknas att tas i bruk under 2007. Betoningen kommer att ligga på granskning av lärosätenas kvalitetssäkringssystem, ämnes- och programutvärderingar och examensrättsprövningar. En nyhet i det nya systemet är att det införs en utmärkelse för särskilt framstående utbildningsmiljöer. Det kommer också att göras olika typer av tematiska studier av högre utbildning.
Inom ramen för kvalitetsarbetet har Universitetskanslern också initierat särskilda tematiska utvärderingar inom bland annat jämställdhet, studentinflytande, samverkan med samhället, internationalisering och bildning.
[redigera] Analys, utredning och statistik
På verkets hemsida publiceras rapporter löpande. Under de senaste åren har främst Studentspegeln och Doktorandspegeln rönt stor uppmärksamhet. Ett löpande uppdrag är att rapportera om hur väl högskolan följer arbetsmarknadens behov vad avser antagning och platser på de olika utbildningarna.
Verket har även övertagit statistikansvaret för högskolesektorn från Statistiska centralbyrån. HSV:s statistiska sammanställningar publiceras främst i den sk NU-databasen.
[redigera] Värdering av utländsk utbildning
Arbetet innebär att bedöma hur utländska examina motsvarar svensk utbildning. HSV ger också universitet och högskolor information om hur utländsk utbildning ska tillgodoräknas i Sverige.
[redigera] Stöd till förnyelse och utveckling
Verkets stöd till förnyelse och utveckling i utbildning kan diskuteras, då det främst utförs genom det självständiga Rådet för högre utbildning. I den senaste högskolepropositionen föreslås att Rådet flyttas över till Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Om propositionen antas av riksdagen kommer den nya organisation att få starka likheter med skolsektorn, där en uppdelning mellan Skolverket och Myndigheten för skolutveckling redan skett. Inom Högskoleverkets avdelning för utveckling finns dock bland annat ett chefsutvecklingsprogram för högskolan.
[redigera] Information om högskolan
På Studera.nu samlar HSV sin information om högre studier riktad till främst gymnasister men även övriga blivande studenter. I Doktorandhandboken finns information till blivande och antagna forskarstudenter.
