Hajar
Wikipedia
 |
Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter. |
| Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
| ?Hajar |
|
|---|---|
 Carcharhinus melanopterus
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Broskfiskar Chondrichtyes |
| Underklass: | Elasmobranchii |
| Överordning: | Hajar Selachimorpha |
|
|
|
| §Selachimorpha | |
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Hajar (Selachimorpha) är en överordning inom klassen broskfiskar, med totalt 368 klassifierade arter. De lever i huvudsak i havet men ett fåtal arter klarar sig bra även i sötvatten.
De flesta arter är mindre än 3 m men storleken varierar mycket mellan olika arter. Från pygmépigghajen på 25 cm till 18 meter långa valhajar som lever enbart av plankton. Mest känd är kanske vithajen, som ibland har attackerat och dödat badande människor. Andra kända arter är tigerhaj, tjurhaj, flera arter hammarhaj och gråhaj. Vetenskapligt sett är dock citronhajen den mest studerade. Den vanligaste hajen i svenska vatten är pigghajen, som dock sällan blir längre än en meter.
[redigera] Hajattacker
Oprovocerade hajattacker är incidenter mellan hajar och levande människor i hajens naturliga miljö, utan att hajen har blivit retad. Hajattacker på dykare, hajar som sköts om i bassänger, eller attacker som inträffar då man bärgar döda människor kallas i dessa sammanhang inte för oprovocerade hajattacker. En provocerad hajattack är då en människa initierar en fysisk kontakt med en haj, till exempel en dykare som rör vid hajen eller en fiskare som tar bort en haj från fiskenät.
[redigera] Statistik
Antalet hajattacker per år ligger omkring 100-200, men dessa är inte exakta siffror då inte alla länder registrerar hajattacker. Antalet oprovocerade hajattacker har ökat med samma hastighet över århundradet. Det är bara ett fåtal attacker som leder till dödsfall. Statistiskt sett är det ytterst osannolikt att bli attackerad av en haj och mycket troligare att dö av solsting på stranden. Ett tiotal arter anses ha attackerat människor med allvarligare följder och endast 4 arter har bevisligen dödat människor, vithajen, tigerhajen, tjurhajen och den vitspetsade högsjöhajen. Hajar dras till plaskande och ljud i jakt på föda, vilket gör att attacker händer ofast vid ständer eller ute vid havs vis skepps brott då hajarna leter efter föda. Hajar dras till t.ex. blänkande objekt, plaskande, starka ljud och blod. De letar efter mat och attackerar människor som kan skapa dessa rörelser, ljud och blod. Den första hajattacken som har blivit dokumenterad inträffade år 1580 när några sjömän fick se sin kollega falla överbord och dödas av en haj. Vissa attacker har även framstått i Afrikanska och Amerikanska sjöar och floder då Tjurhajen har simmat upp vissa floder från havsmynningar flera mil inåt land då den klarat sötvattnet. I de flesta av hajattackerna äter hajen inte upp hela personen utan är nyfiken på oss och ser oss därför inte som föda. Hajarna känner sig fram via sin mun då de också river upp hud och nafsar. Detta gör att vi blir skadade och hajen/hajarna brukar oftast simma iväg. Vithajen brukar ofast skada sina offer (oftast sälar) och lämna dem för att blöda ihjäl vilket gör att hajen kan klara sig utan att komma i närstrid med sälarna som har kämpat imot flera gånger och skadat hajen.
Ichthyologiavdelningen vid Floridas naturhistoriska museum hyser det Internationella hajattackarkivet, som har information om hajattacker i världen, främst i västvärlden.
