Hussvamp
Wikipedia
Hussvamp (Serpula lacrimans) ligger latent i de flesta trähus och väntar på rätt betingelser för att kunna bryta ut. Den äkta hussvampen är den farligaste av alla brunrötesvampar då den kan bilda och transportera fukt själv och på så sätt skapa en gynnsam miljö för sig utan mänskligt "hjälp", så som till exempel läckande tak, vattenledningar, avlopp eller bristfälligt utförda fuktspärrar eller ventilering av husgrunden.
Renoveringar av skorsten eller husgrund där kalk används kan i vissa fall vara en utlösande faktor på grund av att svampen behöver kalken för att neutralisera den oxalsyra som svampen bildar vid sin nedbrytning av trämaterialet. Därmed försvinner den tillväxthämmande faktor som normalt försvårar eller hindrar svampen att sprida sig i trämaterialet. Svampen kan med hjälp av kalken skapa de livsbetingelser den behöver för att kunna sprida sig vidare till andra delar i huskonstruktionen.
Rekommenderade åtgärder för att bli av med hussvamp:
- Se till att huset besiktas av fackman med erfarenhet av hussvampsbekämpning,
- Avlägsna allt material som angripits av svampen samt lite av det friska materialet för att på så sätt skapa en säkerhetszon,
- Se till huskonstruktionen torkar ordentlig, både före och efter rekonstruktion av huset; svampen kommer med stor sannolikhet tillbaka om huset återigen skulle bli fuktigt.
Ett äldre namn på hussvampen är Merulius lacrimans.
