Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions IPv6 - Wikipedia, den fria encyklopedin

IPv6

Wikipedia

Protokollstack för IP-nätverk
TCP/IP-skikt Protokoll
5.Applikation BitTorrent, DNS, FTP, HTTP, IMAP, IRC, NNTP, POP3, SIP, SMTP, SNMP, SSH, Telnet, TFTP, …
4.Transport DCCP, SCTP, TCP, RTP, UDP, IL, RUDP, …
3.Nätverk ARP, ICMP, IGMP, IP (IPv4, IPv6), …
2.Länk ATM, Ethernet, FDDI, ISDN, MPLS, Token Ring, PPP, SLIP, Wi-Fi, …
1.Fysiska ISDN, RS232, IrDA, Bluetooth, xDSL, …

Internet Protocol version 6 (IPv6), är ett nätverksprotokoll som arbetar i nätverkslagret, enligt OSI-modellen. Protokollet är avsett att ta över efter IPv4. Det fanns även ett IPv5, det var dock ingen efterföljare till IPv4, utan snarare ett experimentellt protokoll avsett för flödande protokoll, gjort för att stödja ljud- video- och röstkommunikation.

Innehåll

[redigera] Avsikt med protokollet

IPv6 utvecklades på grund av att antalet möjliga adresser i IPv4 är för få. IPv4 har, med sin 32-bitars adresslängd, 4.2 miljarder möjliga adresser. Detta räcker inte ens till en adress till varje invånare på jorden, och med all ny utrustning som ska kopplas in på Internet i framtiden, räcker det verkligen inte till. IPv6 löser detta genom att använda 128 bitar långa adresser istället. Detta ger en teoretisk möjlighet av 3,4 × 1038 adresser. För att göra det mer överskådligt, 6,7 × 1017 adresser per kvadratmillimeter på jordens yta eller för att vara exakt: 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456 adresser (nästan 340,3 Sextiljoner).

I dagsläget används IPv6 för det mesta i en del mobila applikationer, och i en del privata nätverk. Man tror att IPv4 kommer att stödjas fram till åtminstone 2025, för att de flesta buggar och systemfel i IPv6 ska hittas och åtgärdas.

[redigera] Historia

IPv6 uppfanns av Steve Deering och Craig Mudge på Xerox PARC. IPv6 accepterades av IETF 1994, och kallades då för "IP Next Generation" (IPng).

Implementeringen av IPv6 har saktats ner mycket på grund av introduceringen av NAT, som delvis löser problemet med för få adresser. NAT har dock en hel del begränsningar som gör det mindre lämpligt för Peer-to-Peer trafik så som VoIP och fildelningsprogram.

Internet domineras fortfarande av IPv4 och bara några få procent av Internets adresser är IPv6. I Amerika har det dock bestämts att alla federala myndigheter ska ha gått över till IPv6 2008.

[redigera] Adressering

[redigera] 128-bitars längd

Den största förändringen mellan IPv4 och IPv6 är längden på adresserna. IPv6-adresser är 128 bitar långa, något som specificeras i RFC 2373 samt RFC 2374. Detta motsvarar 32 hexadecimala tecken, som normalt används när man skriver IPv6-adresser. Varje hexadecimalt tecken kan ha 16 olika värden, vilket ger totalt 1632 adresser.

IPv6-adresser är vanligen komponerade av två logiska delar: ett 64-bitars nätverksprefix, samt en 64-bitars lokal del. Den senare delen genereras ofta automatiskt med hjälp av nätverkskortets MAC-adress.

[redigera] Notation

IPv6 adresser skrivs normalt som åtta grupper om fyra tecken. Adressen åtföljs ofta av ett snedstreck, och därefter längden på prefixet. Ett exempel: 2001:0db8:85a3:08d3:1319:8a2e:0370:7334/64 är en giltig IPv6 adress.

Om en teckengrupp består av fyra nollor, 0000, kan nollorna förkortas bort. Exempel: 2001:0db8:85a3:0000:1319:8a2e:0370:7344/64 kan förkortas som 2001:0db8:85a3::1319:8a2e:0370:7344/64. Denna regel innebär också att två 0000-grupper kan reduceras till två kolon - men bara om 0000-grupperna ligger efter varandra. Dessa fyra exempel är alla giltiga och likvärdiga:

2001:0DB8:0000:0000:0000:0000:1428:57ab/64
2001:0DB8:0000:0000:0000::1428:57ab/64
2001:0DB8:0:0:0:0:1428:57ab/64
2001:0DB8:0::0:1428:57ab/64
2001:0DB8::1428:57ab/64

Dock så är, 2001::25de::cade/64 ogiltig eftersom det är otydligt hur många 0000-grupper det är på vardera sida.

Om en grupp inleds med en nolla så kan nollan tas bort. Därmed kan 2001:0DB8:02de::0e13/64 kortas ner till 2001:DB8:2de::e13/64.

[redigera] IPv6 header

IP-trafik är paketbaserat, och varje paket inleds med en header enligt följande:

+ Bits 0 - 3 4 - 11 12-15 16 - 31
0 Version Traffic class Flow label
32 Payload length Next header Hop limit
64 Source adress, 128 bitar
192 Destination Address, 128 bitar
320 Data

Version - vilken version av IP-protokollet paketet består av

Traffic class -

Flow label

Payload length

Next header

Hop limit

Source Address

Destination Address

Data

[redigera] Implementering av IPv6

20 juli 2004 ICANN gick ut med att samtliga ROOT-DNS-servrar på Internet har modifierats för att stödja både IPv6 och IPv4. [1]

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../i/p/v/IPv6_fdb7.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu