Jönköpings kloster
Wikipedia
Jönköpings kloster, anlagt sannolikt i slutet av 1200-talet, tillhörde franciskanerna. Att döma av de donationer klostret erhöll -- den säkraste måttstocken för bestämmandet av de andliga stiftelsernas betydelse -- har detsamma aldrig spelat någon stor roll. Det omtalas nästan endast i sådana handlingar, som röra de svenska klostren i allmänhet. Dess "gardian" bar någon gång titel av "minorit-brödernes minister i Dacien" och ägde såsom sådan makt att utdela s. k. delaktighetsbrev, d.v.s. fullmakt att åtnjuta delaktighet i alla goda verk, som utövades "af samtlige franciskan-bröder och S. Clarae systrar i de dem tillhöriga 2,186 kloster". En av gardianerna blev (1493) av biskopen i Linköping ställd till ansvar därför att han fråntagit det utom staden belägna S. Görans kapell ett för detsamma av biskopen utfärdat avlatsbrev ävensom andra dyrbarheter och fört dem till ett av honom vid klostret uppbyggt kapell. Under fejderna med Danmark iklädde sig klostret en gång jämte staden förbindelse att till danska riksrådet Klaus Rönnow utbetala en större penningesumma, som icke utan hotelser kunde utpressas (1453). En bland de allra sista underrättelserna om detta kloster skildrar en stöld i stor skala, som begåtts av två bland munkarna (1524). Hos två vanfrejdade kvinnor i staden hade de gömt silversmycken, mässkläder m. m., som de tagit ur stadskyrkan och på andra håll. Gustaf I:s dåliga mening om klostertukten på hans tid var ej ogrundad.
