Karlsborgs fästning
Wikipedia
Karlsborgs fästning belägen på Vanäs udde i Vättern började byggas 1820 för att förverkliga den så kallade centralförsvarsidén. Det ursprungliga namnet var Vanäs fästning och platsen valdes av Baltzar von Platen i samband med byggandet av Göta kanal. Kanalbygget påbörjades i Forsvik, 7 kilometer nordväst Vanäs.
Fästningen är en av norra Europas största byggnadsverk och är huvudsakligen uppförd i kalksten från Omberg. På grund av minskade anslag dröjde det ända till 1870 innan fästningen var i fungerande skick, och först 1907 var den helt färdig.
För att kompensera för den artilleritekniska utvecklingen byggdes för att skydda fästningen i början av 1900-talet Vabergets fästning 5 kilometer västerut.
Meningen var att regering och centrala ledningsfunktioner i händelse av anfall mot riket skulle dra sig tillbaka till denna fästning mitt i landet. Även Riksbankens guldreserv skulle skyddas i fästningen under orostider.
Invid fästningen har samhället Karlsborg vuxit upp. Det var från början främst bostadsområde för personal vid fästningens verksamheter, men växte upp till en stad, mycket tack vare Göta kanal som går genom staden.
Sedan fästningen utgick ur krigsorganisationen 1925 har den bland annat fungerat som garnison för Göta signalregemente, S 2, och sedan 1983 ligger även Livregementets husarer, K 3 där. Även Fallskärmsjägarskolan och SSG finns inrymt på fästningsområdet. Invid fästningen finns en ammunitionsfabrik.
Sedan 1935 är Karlsborgs fästning statligt byggnadsminnesmärke. Särskilt sevärd är fästningskyrkan. Den är inrymd i den centrala byggnaden, slutvärnet, och dess ljuskronor har bajonetter i stället för ljusprismor.