Krigskonst
Wikipedia
Krigskonsten utgör sammanfattningen av grundsatserna för krigs förande och truppers användande. Redan antikens greker började utveckla krigskonsten och sätta den i system. Krigskonstens grundsatser är visserligen orubbliga, men på grund av ändrade vapen, seder och bruk samt nya uppfinningar har krigskonsten i sin tillämpning genomgått ständiga förändringar. Framstående härförare och folk ha utbildat sin egen krigskonst, det vill säga de har tillämpat dess lagar på ett annat sätt än andra. Till följd av alla de oberäkneliga omständigheter, som inträffar i krig, kan krigskonsten inte uppställa allmängiltiga regler, utan innehåller blott allmänna föreskrifter, som det tillkommer befälhavaren att i varje särskilt fall tillämpa. Inom krigskonsten särskiljer man vanligen strategien, krigföringskonsten, konsten att leda själva kriget, och taktiken, läran om truppernas användning på slagfältet för att vinna de mål, som strategien uppställer.
