Kungsljus
Wikipedia
| ?Kungsljus | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Lamiales |
| Familj: | Lejongapsväxter Scrophulariaceae |
| Släkte: | Kungsljus Verbascum |
| Art: | Kungsljus V. thapsus |
|
|
|
| §Verbascum thapsus Auktor: L. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Kungsljus (Verbascum thapsus) är en stor ört, upp till 1,5 m hög, med rak, hård stjälk, som avslutas med en lång smal blomspira. Den växer på torra platser, till exempel steniga backar, grusbankar, berghällar och öppna gläntor i skogar. I Norden förekommer den ända upp till Ångermanland i Sverige, Trondheim i Norge och i sydligaste Finland. Växten är tvåårig och blommar andra året. Hela örtståndet är täckt av ett ljust, grågult ludd som skyddar det mot uttorkning och skador från solstrålning. Detta ludd består av färglösa, mycket fina, men utspärrat greniga hår, varigenom växtens yta ser ut att vara överspunnen av en spindelvävslik beklädnad. Enstaka större grenhår, som kan ses med en vanlig lupp, höjer sig över det övriga luddet, och skyddar växten mot betning eftersom dessa ytterst fina men styva grenar skadar betesdjurens mun.
Blomkronan är svagt olikbladig (zygomorf). I ståndarkransen är zygomorfismen tydligare. Kungsljusets blommor är proterogyna, det vill säga pistillens märke är färdigt och står i blomning innan ståndarknapparna öppnat sig. De är svagt välluktande.
Kungsljus är Blekinges landskapsblomma.
[redigera] Etymologi
Namnet lär komma av att man förr i tiden doppade kungsljus i tjära och använde det som en fackla.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kungsljus
