Lapporörelsen

Wikipedia

Lapporörelsen var en finländsk utomparlamentarisk och antikommunistisk rörelse som startades 1929. Den fick sitt namn efter Lappo socken, där den grundades, och där dess ledare Vihtori Kosola hade sin gård. Anledningen till bildandet var missnöjet med centerkrafternas försoningspolitik gentemot de som under frihetskriget 1918 stod på den röda sidan.

Rörelsen var inspirerad av fascistiska tankegångar, med Mussolinis Italien som förebild. Lapporörelsen, som således kan kategoriseras som högerextrem (de ansåg t ex att även socialdemokraterna var kommunister), hyllade den direkta aktionen med åsidosättande av lagliga medel. Man tillgrep även fysiskt våld mot förmenta kommunister och ordnade s k våldskjutsningar (på finska muilutus, efter bröderna Muilu som deltog idogt i denna verksamhet) av "misshagliga" personer till en skog där dessa sedan misshandlades, men de förde även en och annan oliktänkande över den sovjetiska gränsen "där de hörde hemma". Småningom trappades våldet upp och rörelsen radikaliserades till den grad att även moderata borgerliga politiker kunde råka ut för skjutsning. Ofta misshandlades offren grovt under skjutsningen; direkta mord är belagda i tre fall. Kulmen nåddes med kidnappningen av den förre presidenten K.J. Ståhlberg och dennes hustru i oktober 1930, samt genom den öppna revolten den 1 februari 1932 i Mäntsälä (Mäntsäläupproret). Efter den rättegång som följde, då flera av ledarna fängslades, upplöstes rörelsen. Rörelsen var som starkast mellan 1929 och 1932.

Kring spillrorna av Lapporörelsen bildades 1932 Fosterländska folkrörelsen, som året därpå vann insteg i Finlands riksdag med 14 platser. Vid valet 1936 behöll man dessa, men vid valet 1939 gick man kraftigt bakåt till 8 platser. Partiets smått parodiska fascistoida framtoning väckte ingen allvarlig oro utan blev snarast föremål för löje från den samlade borgerligheten. ^[1]

Partiet deltog även i den finska samlingsregeringen 1941-1943. Det förbjöds dock 1944, som ett av villkoren i vapenstilleståndsavtalet med Sovjetunionen efter fortsättningskriget.