Leonhard Fredrik Rääf i Småland
Wikipedia
Leonhard Fredrik Rääf i Småland, född 18 september 1786 i Kisa, Östergötland, död 9 juni 1872 på Forsnäs i Sund Östergötland, adelsman, riksdagsman, kulturhistoriker. Son till lagmannen Leonhard Henrik Rääf i Småland och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift med Christina Jacquette von Heijne
Tillhörde den urgamla, ännu fortlevande adelsätten med det ovanliga släktnamnet Rääf i Småland. Godsägare på Bulsjö och Forsnäs i Ydre och kallades i samtiden vanligen för Ydre-drotten. Kammarjunkare, riksdagsman, statsrevisor och ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1828, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1829, Kungliga Vetenskapsakademien 1861. Under studieåren i Uppsala kom han i kontakt med romantikens företrädare, till exempel Per Daniel Amadeus Atterbom. Medlem i Götiska förbundet 1811. Utgav medeltida handskrifter tryckta i sex band, det så kallade L F Rääfs diplomatarium. Samlade folkvisor tillsammans med Arvid August Afzelius och utgav "Svenska fornsånger" 1834-42. Som etnograf och kulturhistoriker utgav han det alltjämt viktiga arbetet "Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland" i fem band 1856-75.
För eftervärldens är han kanske mest känd för sin utpräglade konservatism och motståndare till landets modernisering. I riksdagen motionerade han till exempel emot maskinella kommunikationer med järnväg och ångbåt och levde själv i en kultur och idévärld inspirerad av Olof Rudbeck och den fornnordiska historien. Sina konservativa principer sökte han förverkliga i sin privata livsföring.
