Lew Ayres
Wikipedia
Lew Ayres, född 28 december 1908 i Minneapolis, Minnesota, död 30 december 1996 i Los Angeles, Kalifornien; amerikansk skådespelare.
Han växte upp i Kalifornien. Ayres spelade banjo, gitarr och piano i en storbandsorkester på en nattklubb när han 1928 upptäcktes av en talangscout, och 1929 gjorde han filmdebut mot Greta Garbo i Kyssen.
Han är mest känd för sin känslosamma rolltolkning av den desillusionerade unge tyske soldaten i På västfronten intet nytt (1930), men efter denna litet "suspekta" roll medverkade han endast i B-filmer innan han ånyo vann stor popularitet 1938 i huvudrollen i Unge dr Kildare.
1941, under andra världskriget, var den djupt religiöse Ayres vapenvägrare, vilket ledde till att han bojkottades av såväl filmbolagen som biograferna. I det tysta anmälde han sig istället som frivillig sjukvårdare och räddade många liv under brinnande strid i Söderhavet och på Nya Guinea och Filippinerna.
Sakta men säkert återvände han sedan till filmen, dock endast sporadiskt. Han nominerades 1948 för en Oscar för sin roll i filmen Våld i mörker.
Under flera år var han medlem av USA:s National Committee i FNorganet UNESCO. 1955 regisserade han en dokumentär vars mål var att få västvärlden att förstå österns filosofi, The Altars of the East, med en uppföljare 1979, Altars of the World.
I sitt andra (av tre) äktenskap var han gift 1934-1941 med skådespelerskan Ginger Rogers.
[redigera] Filmografi i urval
- 1929 - Kyssen
- 1930 - På västfronten intet nytt
- 1938 - Unge dr Kildare
- 1939 - Ice Follies
- 1939 - Dr Kildares hemliget
- 1946 - Den mörka spegeln
- 1948 - Våld i mörker
- 1962 - Storm över Washington
- 1973 - Slaget om apornas planet
