Mandespråk
Wikipedia
Mandespråk är en grupp språk som talas i Västafrika av mandéfolket och utgör en gren av språkfamiljen Niger-Kongospråk. Bland mandespråken finns mandinka, soninke, bambara, dioula, kagoro, bozo, mendé, yacouba, vai och ligbi. De har tillsammans miljontals talare, främst i Gambia, Guinea, Senegal och Mali.
Språkgruppen beskrevs första gången 1854 av S. W. Koelle i sin Polyglotta Africana. Han nämnde då 13 språk. 1901 gjorde Maurice Delafosse en åtskillnad mellan två grupper i sin Essai de manuel pratique de la langue mandé ou mandingue. Han talar där om en nordlig grupp mandé-tan och en sydlig grupp mandé-fu. 1924 framförde L. Tauxier att denna distinktion inte var välgrundad och att det finns minst en tredje undergrupp, som han kallade mandé-bu. Denna åsikt stöddes av A. Prost 1950. 1958 publicerade Welmers en artikel The Mande Languages, där han indelade språken i tre undergrupper - nordväst, syd och öst, grundat på lexikostatistik. Joseph Greenberg anammade denna uppdelning i sin The Languages of Africa (1963). Long (1971) och G. Galtier (1980) följer indelningen i tre grupper men med betydande skillnader.
[redigera] Källor
- Mande languages i engelskspråkiga Wikipedia 4 september 2006, där följande anges som källor:
- Delafosse, Maurice (1901) Essai de manuel pratique de la langue mandé ou mandingue. Paris : Leroux. 304 p.
- Delafosse, Maurice (1904) Vocabulaires comparatifs de plus de soixante langues ou dialectes parlés à la Côte d'Ivoire et dans les régions limitrophes, avec des notes linguistiques et ethnologiques. Paris : Leroux. 285 p.
- Nazam HALAOUI, Kalilou TERA, Monique TRABI (1983) Atlas des langues mandé-sud de Côte d'Ivoire. Abidjan : ACCT-ILA.
- Welmers, William E.(1971) Niger-Congo, Mande . In Linguistics in Sub-Saharan Africa (Current Trends in Linguistics,7), Thomas A. Sebeok, Jade Berry, Joseph H. Greenberg et al. (eds.), 113–140. The Hague: Mouton.
