Marmarasjön
Wikipedia
Marmarasjön (turkiska: Marmara Denizi, historiskt namn: Propontis, med betydelsen "före Svarta havet") är ett innanhav i Turkiet på gränsen mellan Europa och Asien. Sjön sammanhänger genom sundet Dardanellerna med Medelhavet och genom Bosporen med Svarta havet.
Marmarasjön är 225 kilometer lång och 75 kilometer bred. Arealen är 11 655 kvadratkilometer varav 182 kvadratkilometer utgörs av öar. Frånsett de båda vikarna Izmit och Gemlik i öst har det en oval form. Det största djupet, som är på 1 356 meter, finns något norr om sjöns mitt.
Marmarasjöns salinitet är i genomsnitt 22 promille; något mer än det bräckta vattnet i Svarta havet men bara två tredjedelar av Medelhavets salinitet. Liksom i Svarta havet är dock vattnet i Marmarasjön skiktat med 38 promille i bottenskiktet vilket ligger nära salthalten i Medelhavet. Vatten från främst asiatiska tillflöden bidrar till att sänka salthalten.
I sjön finns två större ögrupper:
- Marmaraöarna - Marmaraön, Türkeli, Paşalimani och halvön Erdek. Sitt namn har Marmarasjön efter den stora Marmaraön där marmor (på grekiska marmara) brutits i stor utsträckning (bland annat till byggandet av Konstantinopel, dagens Istanbul). På Erdek finns berget Kapi Daĝi (782 meter).
- Kizil Adalar - ligger söder om Istanbul och omfattar nio öar varav de största är Bükükada, Burazada, Heybeliada, Kinaliada och Sedef Adasi. Både under bysantinsk och ottomansk tid sattes avpoleterade kungligheter i exil på dessa öar vilket givit ögruppen dess namn "Prinsöarna". Sedan 1800-talet har öarna utgjort populära turistmål.
Den norra anatoliska förkastningszonen genomkorsar Marmarasjön och har orsakat flera omfattande jordbävningar i modern tid.
