Marquesasöarna
Wikipedia
Marquesasöarna (franska Îles Marquises eller Archipel des Marquises, marquesiska Te Henua Kenana - norra delen och Te Fenua `Enata - östra delen) är ett av de fem territorier (subdivisions administratives) i Franska Polynesien i Stilla havet.
Öarna ligger ca 1.600 km nordöst om Tahiti.
[redigera] Geografi
Öarna är av vulkanisk ursprung och ligger i en kedja från norr till söder inom ett ca 500 km långt område med en area på ca 1.100 km2. Huvudön Nuku Hiva har en area på ca 330 km2 med den högsta höjden Mont Tekao på ca 1.200 m.ö.h.
Området omfattar 12 öar fördelade på två delområden
i norr
samt de obebodda öarna
- Eiao, ca 43,8 km2
- Hatutu / Hatuta'a
- Motu Iti
- Motu `Oa
- Motu One (Marquesas)|Motu One
i söder
samt de obebodda öarna
- Fatu Huku
- Motu Nao
- Moho Tani / Motane
samt en rad mindre öar, atoller och rev.
Befolkningen uppgår till ca 9.000 invånare (10 inv/km2) med huvudorten Taiohae på ca 1.000 invånare. Huvudspråken är lokal tahitiska och franska. Valutan är CFP-franc som i övriga Franska Polynesien.
[redigera] Historia
Öarna upptäcktes den 21 juli 1595 av den portugisiske sjöfararen kapten Álvaro de Mendaña de Neira som namngav öarna Islas Las Marquesas de Mendoza efter sin beskyddare García Hurtado de Mendozai dåvarande guvenör av Peru.
Området utforskades 1804 av en rysk expedition under Adam Johann von Krusenstern.
Den franske målaren Paul Gauguin tillbringade sina sista år på öarna.
Området blev ett franskt protektorat 1838 och införlivades 1903 tillsammans med övriga öar inom Franska Polynesien i det nyskapade Établissements Français de l'Océanie (Franska Oceanien).
