Nicolaus Andreæ
Wikipedia
Nicolaus Andreæ (senare Nicolaus Andreæ Rehn), född i Öjebyn, Piteå, död 1628 i Piteå, var svensk prost och birkarl.
Han prästvigdes år 1581, bekräftade Uppsala mötes beslut 1593 och arbetade som fadern Andreas Nicolais medhjälpare och tjänstgjorde som vice pastor när fadern var på offentligt uppdrag. År 1600 efterträdde han sin far som kyrkoherde över Pite, Lule, Kalix samt Torne socknar. Han är vid denna tid pastor och kallas för den lapska litteraturens grundare. Av hans böcker återfinns bland andra en lapsk ABC-bok från 1619 (en nyupplaga kom 1632) och en katekes från 1633 med en nyupplaga samma år. Dessa böcker anses vara några av de största rariteterna inom äldre lapsk litteratur.
Enligt släktforskare är Nicolaus Andreæ kusin med ärkebiskopen Nicolaus Olai Bothniensis. Bådas farfar är Nils Olofsson (död ca 1557) från Öjebyn utanför Piteå. Även Nils Olofsson och generationen innan var birkarlar.
Många tror att Nicolaus Andreæs kunskap om det finska språket inte beror på att han var kyrkoherde i några finskspråkiga församlingar utan att finska helt enkelt är hans modersmål, eftersom många birkarlssläkter härstammar från Finland.
Andreæ var gift med Margareta, som dog 4 år efter sin man. Paret fick en son och fyra döttrar.
