Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Norberg - Wikipedia, den fria encyklopedin

Norberg

Wikipedia

Norberg
Siffrorna avser orten
Folkmängd(2000) 4 644
Area(2000) 803 hektar
Landskap Västmanland
Län Västmanlands län
Kommun Norbergs kommun
Församling Norbergs församling
Läge 60° 5´ N, 15° 57´ Ö


Norberg är den enda tätorten och centralort i Norbergs kommun i Västmanlands län. Norberg består av två huvuddelar, det egentliga Norberg i söder och Kärrgruvan i norr.

Innehåll

[redigera] Historik

Norbergsån och den gamla bebyggelsen.
Norbergsån och den gamla bebyggelsen.

Norberg har på flera plan intagit en viktig plats i historien. Den unika masugnsanläggningen vid Lapphyttan, troligen från 11-1200-talet (idag under rekonstruktion på annan plats), visar början på det gruvsamhälle som så småningom växte fram här. I Norberg fanns redan på medeltiden en marknadsplats där bergsmännen i de omkringliggande byarna samlades för att sälja och köpa varor. Den äldsta bebyggelsen i Norberg ligger samlad vid Norbergsån nära Norbergs kyrka med gårdar som härstammar från medeltiden, men många nuvarande byggnader är från 1700-talet. De äldsta delarna av Norbergs kyrka, bland annat valven, är från 13-1400-talen. Interiören förändrades efter en brand 1727. Kyrktornet byggdes om 1904. På kyrkogården finns något så ovanligt som en benkammare från 1700-talet.

Vintern 1425 träffas Mats Skomakare och Ingemund Klensmedsmång i Västerås stad för att göra affärer. Ingemund har att sälja ena gatubodh i kopstaden om oppa Norabergh, nordhan nest vidh brona. Mats fick betala fyra fat järn och en halv meter fint kläde från Flandern för att få överta affärslokalen. Denna affärsuppgörelse är nedtecknad i ett pergamentsbrev i Riksarkivet, ett tidigt bevis på Norbergs roll som handelcentrum under medeltiden.

Samhället blev tidigt en viktig tätort i området och bergsmännen, som bönderna helst ville kalla sig, blev alltmer specialiserade. Genom att framställa stora kvantiteter järn för export och sedan importera spannmål och andra förnödenheter, blev bergsmännen mycket förmögna. Detta gav dem möjligheten att skaffa sig stora gårdar i Norberg och dess omnejd. Trots en omfattande brand, i mitten av 1700-talet, kan man fortfarande se det ursprungliga bebyggelsemönstret med bodar, tvättstugor och brygghus utmed ån, medan mangårdsbyggnader och bostadshus låg en bit ifrån.

[redigera] En vandring

Skinnarängs kvarn.
Skinnarängs kvarn.

En vandring i området kan starta vid Skinnarängs kvarn intill ån och inte långt från kyrkan. Strax intill ligger den pampiga Kornettgården från tidigt 1700-tal. Går man sedan längs Kvarngatan passerar man flera bergsmansgårdar, som fortfarande ligger på sina ursprungliga platser med uthus, loftbodar och tvättstugor nere vid ån. Framme vid Fagerstavägen ligger Abrahamsgården, som efter en varsam restaurering fungerar som ett hantverkscentrum med verkstäder och utställningslokaler. Där Fagerstavägen korsar Norbergsån via en stenvälvd bro, på nuvarande parkeringsplatsen vid kommunhuset, låg en gång det medeltida torget med samhällets dåtida handelscentrum. Mellan de många bodarna och skjulen trängdes uppköpare, hantverkare, bettlare och vanligt folk bland hästar och vagnar lastade med varor. I den smala passagen mellan Stora och Lilla Höijen ligger en länga av bodar med ålderdomligt utseende, som kan ge en liten antydan om hur bebyggelsen runt torget såg ut under medeltiden. Fortsätter man längs Fagerstavägen är bebyggelsen yngre. De stora manbyggnaderna till de forna gårdarna är här från 1800-talets mitt. Följer man Fagerstavägen åt andra hållet så kommer man till det som numer kallas torget, vilket flyttade hit i slutet av 1800-talet. Där ligger Elsa Andersons Konditori inhyst i en före detta kaptensbostad, hittflyttat från Västerfärnebo, men under 1800-talet var det ett gästgiveri i huset. Stora delar av den ursprungliga inredningen finns fortfarande bevarat i konditoriets serveringslokaler. Mitt emot Elsas konditori finns Värdshuset Engelbrekt, som varit gästgiveri från 1600-talet, även om den nuvarande byggnaden restes år 1824. Övrig bebyggelse runt torget är av senare datum. Klackbergs gruvfält är även det värt ett besök. Där kan man företa sig vandringar bland de gamla dagbrotten, "blå grottan" är ett brott där man kan gå in i mynningen av en stollgång och gå fram till det alldeles klarblåa vattnet. Man även beskåda de två unika lavarna i slaggsten från 1880-talet, varav den ena, Gröndalslaven är bevarad med fungerande maskinutrustning från 1920-taletsåsom hissmaskineri och kompressor. Visningar kan anordnas.

[redigera] Historiska händelser

[redigera] Norberg idag

Välkända Elsa Anderssons konditori. Byggnaden är ursprungligen ett gästgiveri från 1600-talet.
Välkända Elsa Anderssons konditori. Byggnaden är ursprungligen ett gästgiveri från 1600-talet.

Norberg var länge ett centrum för järnframställning i Mellansverige, men på grund av en växande konkurrens från bland annat Japan i slutet av 1970-talet, så blev verksamheten snabbt olönsam. Spännarhyttans masugn stängdes ner för gott 1981 och ett stort antal personer blev utan arbete. Gruvdriften hölls vid liv något längre, men inget som har med järnindustrin att göra och numer är även alla gruvor nedlagda. Näringslivet består numera av småföretag inom olika branscher och kommunens satsning på turism. Elsa Andersons Konditori är en välbesökt plats med anor och en museijärnväg till Ängelsberg som trafikeras med rälsbussarsomrarna är en annan.

I Norberg anordnas även den årligen återkommande elektronmusikfestivalen Norbergfestivalen.

Ett annat evenemang är Norbergsdagarana som i början av Juli anordas av Norbergs Trivselförening med bland annat uppträdanden på torget och intilliggande platser i Norberg. Oftast samordnas denna tillställning med Engelbrektslöpet. Aktivititerna har sedan start tillägnats fler och fler dagar och i nuläget sträcker sig Norbergsdagarna i över en vecka årligen.

Norbergs skolor heter Källskolan, F-6 med cirka 325 elever, och Centralskolan, med cirka 270 elever och 50 lärare och annan personal. Närmaste gymnasieskola är Brinellskolan i Fagersta.

I Norberg finns det en glasfabrik. Dessutom finns ett lärcenter där Komvux har sina lokaler. Norbergs BK är en fotbollsförening.

[redigera] Externa länkar

Norbergs Kommun

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../n/o/r/Norberg.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu