Preussens regenter
Wikipedia
Preussens regenter omfattar åren 1701-1918 och tillhörde alla huset Hohenzollern. Den preussiska monarkin uppstod då kurfursten Fredrik III av Brandenburg den 18 januari 1701 ändrade sin titel till konung i Preussen och antog namnet Fredrik I. De brandenburgska kurfurstarna hade sedan 1618 även innehaft titeln hertig av Preussen, vilken Johan Sigismund av Brandenburg då ärvde av sin svärfar Albrekt Fredrik av Preussen.
1742 ändrades titeln från konung i Preussen till konung av Preussen.
Från 1871 var de preussiska kungarna tillika kejsare i Kejsardömet Tyskland. Den siste kungen och kejsaren, Vilhelm II hade vid första världskrigets slut planer på att bemöta kraven på hans abdikation med att avgå endast som kejsare men bibehålla den preussiska kungatiteln. Detta visade sig dock ej realistiskt.
[redigera] Regentlängd
(Samtliga namn nedan återgives med försvenskad stavning)
- Fredrik I av Preussen (1701-1713)
- Fredrik Vilhelm I av Preussen (1713-1740)
- Fredrik II av Preussen ("Fredrik den Store") (1740-1786)
- Fredrik Vilhelm II av Preussen (1786-1797)
- Fredrik Vilhelm III av Preussen (1797-1840)
- Fredrik Vilhelm IV av Preussen (1840-1861)
- Vilhelm I av Tyskland (1861-1888; tysk kejsare från 1871)
- Fredrik III av Tyskland (1888)
- Vilhelm II av Tyskland (1888-1918)
[redigera] Tronpretendenter och huvudmän för det prussiska kungahuset efter 1918
- Vilhelm II av Tyskland (huvudman 1918-1941; avstod sina tronanspråk 1918)
- Wilhelm (tysk kronprins) (huvudman 1941-1951; avstod sina tronanspråk 1918)
- Wilhelm av Preussen (tronpretendent 1918-1933)
- Louis Ferdinand av Preussen (tronpretendent 1933-1994, huvudman 1951-1994)
- Georg Friedrich av Preussen (1994- )
