Prostatacancer
Wikipedia
Prostatacancer är en sjukdom som innebär att cancer utvecklas i prostatan, en körtel som ingår i de manliga könsorganen. Cancer innebär att vissa celler förökar sig utan de normala och nödvändiga begränsningarna. Detta beror på genetiska förändringar, mutationer, i cellerna. De förändrade cellerna kan sprida sig till andra delar av kroppen, särskilt skelettet och lymfkärlen, och bilda så kallade metastaser. Prostatacancer kan vara smärtsamt och orsaka bland annat problem med urinering och erektion.
Prostatacancer förekommer endast hos män, framför allt män som är mer än 50 år gamla. Hos män är det den näst vanligaste cancertypen och det är bara lungcancer som orsakar fler dödsfall. Det är också så att många av dem som får prostatacancer inte får några yttre symtom, inte genomgår någon behandling och dör av andra orsaker. Det finns ingen känd metod att förhindra att prostatacancer uppkommer, men genetiska faktorer och dieten tycks ha betydelse.
Prostatacancer upptäcks vanligen genom kroppsundersökning eller ett blodtest där man detekterar ett specifikt antigen mot prostatacancer. Misstänkt cancer bekräftas sedan genom undersökning av ett vävnadsprov i mikroskop.
Prostatacancer kan behandlas med kirurgiskt ingrepp, strålbehandling, hormonbehandling, cellgifter eller en kombination av flera behandlingsformer.
Innehåll |
[redigera] Prostatan
Prostatan är en del av de manliga könsorganen. Den bidrar till produktion (cirka 20 %) och lagring av sädesvätska. Den är normalt ungefär tre centimeter lång och väger 20 gram. Den finns i bäckenet, strax under urinblåsan och framför ändtarmen. Den består av många småkörtlar som är placerade runtom urinledaren. Placeringen gör att sjukdomar i prostatan ofta medför problem med urinering, ejakulation och tömning av tarmen.
[redigera] Symtom
I tidiga stadier ger prostatacancer inga symtom. Diagnosen görs ofta vid en uppföljning av förhöjda värden av ett prostataspecifikt antigen, som man upptäckt vid en rutinundersökning.
[redigera] Biverkningar
All behandling mot prostatacancer ger symptom i form av biverkningar bl.a. nedsatt sexuell funktion (impotens och minskad orgasmnjutning) och urinläckage. För män med lokaliserad prostatacancer (cancer som inte har hunnit sprida sig utanför prostata) kan ett alternativ vara att avstå från kurativ behandling för att undvika behandlingsrelaterade biverkningar. Dock kan oron för att leva med obehandlad cancer överväga oron för att leva med svåra biverkningar. I en svensk studie uppgav sex av tio män i åldern 50-80 år att de skulle kunna tänka sig att överväga att avstå från behandling för att slippa impotens medan fyra av tio alltid skulle välja behandling oberoende av konsekvenserna om det fanns en teoretisk möjlighet att behandlingen skull förlänga livet. Detta svåra dilemma gör att många prostatacancerpatienter känner extra oro och ångest inför valet av behandling utöver den oro som själva sjukdomen ger. Trots denna beklämmande situation lever en av fyra män med prostatacancer i total känslomässig isolering. Av de övriga tre av fyra som inte lever i känslomässig isolering har de allra flesta (åtta av tio) ingen annan än sin partner att anförtro sig till.
[redigera] Referenser
Sexual function in middle aged and elderly Swedish men: [1]
Waning sexual function - the most important disease-specific distress for patients with prostate cancer: [2]
Distress due to unwanted side-effects of prostate cancer treatment is related to impaired well-being (quality of life): [3]
Emotional isolation in elderly Swedish men - Asgeir Helgason et al. Scand J Urol Nephrol 35: 97-101, 2001: [4]
SvD - känslomässig isolering: [5]
Aftonbladet - känslomässig isolering: [6]
