Radio

Wikipedia

För andra betydelser, se Radio (olika betydelser).

En modern radio.

Radio är trådlös överföring av signaler genom modulering av elektromagnetiska vågor med frekvenser lägre än ljusets. Överföringen kan ske via en så kallad radiolänk, det vill säga från en sändare till en mottagare, eller från en sändare till många mottagare, vilket kallas rundradio. Radio mellan två stationer som båda är både sändare och mottagare kallas kommunikationsradio.

Innehåll

1 Historia
2 Tillämpningar
- 2.1 Radio som massmedium
- 2.2 Övriga tillämpningar
3 Se även
4 Kuriosa
5 Extern länk

[redigera] Historia

En äldre modell av radio.

Redan 1864 förutsåg James Clerk Maxwell de elektromagnetiska vågornas existens och kunde formulera dem matematiskt. 1888 visade Heinrich Hertz hur dessa kunde genereras, och 1890 kunde vågorna detekteras på längre avstånd. Radion anses dock vara uppfunnen av Guglielmo Marconi. Vissa anser att Aleksandr Popov hann före, men Marconi gjorde den första demonstrationen av trådlös telegrafi på ett större avstånd år 1896. Nikola Tesla ifrågasatte Marconis patent på trådlös radio och efter hans död fastslogs det slutligen att det var Nikola Tesla som uppfann radion.

Marconi använde gnistsändare (eng. spark transmitter) som genom en snabb följd av gnisturladdningar skapade korta radiovågspulser ungefär som man med snabbt upprepade knäppningar på en gitarrsträng kan upprätthålla en ton. Gnistsändaren kunde bara användas för telegrafi. Den avgav mycket orena signaler, vilket innebar att en sändare störde på många frekvenser. Därför förbjöds gnistsändare när bättre och renare tekniker blev tillgängliga.

Valdemar Poulsens ljusbågssändare (eng. arc transmitter) underhöll en kontinuerlig elektrisk ljusbåge i gas som samtidigt genererade en jämn radiofrekvent svängning på upp till 200 kHz. Höga effekter kunde uppnås och sändarna kunde förmedla tal och musik. Tekniken användes främst under 1910-talet.

Alexandersons och Fessendens roterande högfrekvensgenerator (eng. high frequency alternator) hade ett roterande hjul som ömsom släppte igenom, ömsom hindrade ett magnetfält ungefär som ett roterande vagnshjul med tjocka ekrar kan släppa igenom eller hindrar ljus att passera. Generatorn kunde leverera höga effekter och frekvenser på upp till 100 kHz av mycket hög renhet, väl lämpade för talöverföring. Idag finns en enda fungerande anläggning kvar och den finns i Grimeton Halland och står på UNESCO:s världsarvslista.

Den första rörbestyckade sändaren (eng. vacuum tube transmitter) byggdes redan 1913, men tekniken mognade på 1920-talet och ersatte efterhand alla tidigare typer av sändare.

Redan 1947 utvecklades transistorn, som inte bara revolutionerade utvecklingen av radiomottagare utan hela elektronikutvecklingen. Transistorerna var i sin barndom opålitliga, de gick lätt sönder och kunde inte hantera så höga frekvenser som krävdes i en FM mottagare. Det dröjde dock ännu en tid innan man kunde göra transistorer för så höga effekter som krävdes för televisions apparater och mindre sändare. För kraftfulla sändare används fortfarande elektronrör.

Radion användes bl.a. som underhållning under andra världskriget. Här intervjuas Frank Sinatra.

[redigera] Tillämpningar

[redigera] Radio som massmedium

Huvudartikel: Radio (medium)

Radion blev snabbt ett massmedium, p.g.a. sin snabbhet och lättillgänglighet. Det dröjde till exempel inte länge förrän det fanns byggsatser för radioapparater till salu. Antalet program var i början väldigt begränsat, med sändningar enbart på vissa dagar, och en enda kanal. Senare kom flera kanaler och längre sändningstider. I Sverige var det inte förrän Fotbolls-VM 1958 som antalet tv-apparater kunde tävla med antalet radioapparater. Då spådde många att radion skulle bli en antikvitet, eftersom allt fler fick tillgång till rörliga bilder hemma, men bruket av radio har fortsatt. I Sverige fick Sveriges Radio närmast monopol på sändningsrätter, och i början av 1960-talet blev det därför stort rabalder om de första svenska kommersiella radiokanalerna, Radio Syd och Radio Nord, började sända illegalt. I början på 1990-talet fick dock fler reklamradiostationer, som Rix FM, NRJ och Mix Megapol sina sändningstillstånd.

Under 1980-talet var det populärt att spela in låtar från radio för att uppdatera sin musiksamling utan att köpa albumen och singlarna. Detta gjorde att en överenskommelse mellan musikindustrin och radioindustrin träffades där artisterna erhöll ersättning för att musiken sändes. [PopCatcher http://www.nyteknik.se/art/47540] är en radio med tillhörande MP3 spelare. Radion analyserar sändningen, rensar bort allt som inte är ren musik och kopierar över låtarna till den tillhörande mp3-spelare. Konsumenten behöver bara "docka" MP3 spelaren i radio, resten sker automatiskt. På ett dygn spelas mellan 20 och 120 låtar i mp3-spelaren, beroende på radiostation. Eftersom du får musiken från radio och inspelning för privat bruk är legalt, är detta helt ok. Det löser även problemen med illegal fildelning för personer som vill hålla sin musiksamling uppdaterad på ett lätt och legalt sätt.