Reinhard Scheer
Wikipedia
Reinhard Scheer (30 september 1863 – 26 november 1928) var en viceamiral i den tyska flottan. Han förde befälet över den tyska Kaiserliche Marines högsjöflotta vid slaget vid Jylland, ett av de största marina sammandrabbningarna i historien.
Scheer föddes i Obernkirchen i Tyskland. Han sökte sig till flottan 1879, och blev utnämnd till Kapitän zur See 1905 och konteramiral år 1910. Scheer, som var strikt diciplinärisk, var känd i den tyska flottan som "Mannen i järnmasken" på grund av sitt allvarliga uttryck.
Scheer blev befälhavare över högsjöflottan i januari 1916. Den 30 maj ledde han flottan i slaget vid Jylland. Trots att han inte besegrade den brittiska Royal Navy, undvek han skickligt att hans egen flotta tillintetgjordes av den numerärt överlägsna Royal Navy, och hans fartyg förorsakade stor skada på de brittiska. Scheer erbjöds riddarskap för sitt ledarskap vid Jylland av den tyske kejsaren Wilhelm II, men han avböjde erbjudandet (hans underordnade vid Jylland, viceamiral Franz Hipper som ledde slagkryssarna, avböjde inte samma erbjudande och han blev därmed känd som Franz Ritter von Hipper). Efter Jylland trodde inte Scheer att Tyskland kunde besegra britterna med sin högsjöflotta och han blev en stark förespråkare för ubåtskriget mot Storbritannien.
Han pensionerades 1918 efter Kielupproret och revolutionen i Tyskland.
Han gifte sig med Emillie Mohr år 1899. Hon mördades den 9 oktober 1920.
År 1928 accepterade Scheer en inbjudan att besöka sin gamle motståndare från slaget vid Jylland, amiral John Jellicoe, i England, men avled strax innan avresan i Marktredwitz. Han ligger begravd i Weimar.
