Resning

Wikipedia

---

Resning, juridisk term för det rättsmedel som innebär ett återupptagande av ett brottmål eller tvistemål där en dom redan har avkunnats och vunnit laga kraft. Resning är ett så kallat extraordinärt rättsmedel. Begreppet resning används också för förvaltningsmål som rätten beslutat om och vunnit laga kraft.

Domstols dom vinner laga kraft om den inte överklagats inom föreskriven tid (normalt ett antal veckor sedan dom fallit). När domen vunnit laga kraft kan den inte längre överklagas, utan den möjighet som återstår är att ansöka om resning.

För att en ansökan om resning ska beviljas krävs dock väldigt speciella omständigheter. Syftet med detta är behovet av att lagakraftvunna domar ska kunna ses som mer eller mindre definitiva.

Ansökan om resning behandlas normalt av samma domstol som normalt skulle ha behandlat ett överklagande. Arbetsgången är den att domstolen som tagit emot ansökan om resning, efter en mer eller mindre detaljerad process, antingen avslår ansökan eller beviljar denna. Om ansökan beviljas så innebär detta att rättegången återupptas i den instans som meddelat den lagakraftvunna domen.

Om ansökan om resning avslås så fortsätter den lagakraftvunna domen att gälla. Detta hindrar dock inte att en ansökan om resning åter lämnas in (till exempel om nya omständigheter uppkommit).

Kända fall i modern tid där ansökan om resning lämnats in gäller bland annat Christer Pettersson (där åklagarna lämnade in ansökan om resning) samt Billy Butt (där den tilltalade Billy Butt lämnade in ansökan om resning).

Sedan 1993 finns elva fall där resning beviljats (och personen sedan friats i en ny rättegång) som gällde personer dömda till långa fängelsestraff (varav två gällde livstids fängelse).

[redigera] Bestämmelser om resning

Bestämmelser om resning finns i rättegångsbalkens 58 kapitel:

Sedan en dom i brottmål vunnit laga kraft, får resning beviljas till förmån för den tilltalade,

1. om någon ledamot av rätten, där anställd tjänsteman eller åklagaren med avseende på målet har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om något brott som har avseende på målet ligger ombud, ställföreträdare eller försvarare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antas ha inverkat på målets utgång,

2. om någon lagfaren domare eller åklagaren har varit jävig och det inte är uppenbart att jävet har saknat betydelse för målets utgång,

3. om någon skriftlig handling, som åberopats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat på utgången,

4. om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats eller om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts, eller

5. om den rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.

Andra bestämmelser finns vad gäller resning till nackdel för den tilltalade, samt för resning i tvistemål.

För resning i förvaltningsmål finns bestämmelser i förvaltningsprocesslagen, 37 b§: "Resning får beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt."