Rytm
Wikipedia
Rytm är hur ljuds varaktighet varierar över tid. Ordet kommer från grekiskans ρυθμός, vilket betyder tempo. En rytm som följer ett regelbundet mönster kallas meter (särskild inom poesin). Rytmer finns i alla sammanhang där tiden är en relevant aspekt, men förknippas särskilt med musik, dans och poesi. Trots att rytmen framför allt ses som trumslagarnas och slagverkarnas domän sysslar alla musiker, såväl instrumentalister som sångare, med rytm. I västerländsk musik hanteras rytmen i allmänhet inom en taktart. Hastigheten hos den underliggande pulsen är det som bestämmer musikstyckets tempo. Tempot mäts ofta med taktslag per minut (bpm, beats per minute).
Olika musikgenrer använder rytmen olika. Afrikansk musik använder mycket polyrytmik, medan den västerländska klassiska musiken är tämligen enkel sedd från rytmisk synpunkt. Den håller sig till enkla taktarter som tre fjärdelstakt (3/4) eller fyra fjärdedelstakt (4/4) med låg grad av synkopering. Under 1900-talet skrev kompositörer som Igor Stravinskij, Philip Glass och Steve Reich musik som var rytmiskt mera avancerad, samtidigt som modernister såsom Olivier Messiaen och hans elever använde ökad komplexitet för att upplösa känslan av en stadig puls. Även kompositören LaMonte Young skrev musik där den regelbundna rytmen är frånvarande, detta eftersom musiken består av långa utdragna borduntoner.
Afrikansk, kubansk och brasiliansk musik använder sig ofta en en underliggande rytm som kallas clave.
"Säg det i toner", heter det. Men det kan sägas även med rytmer. En speciell form av rytmiska budskap är telegraferingstecken, varmed kan sägas allt mellan himmel och jord. Se vidare Morsealfabetet, avsnitt Sounder.
