S 9
Wikipedia
| Ingen bild tillgänglig |
|
|---|---|
| Nato-benämning: | - |
| Flygslag: | Havsövervakning, artilleriledning, jakt |
| Tillverkare: | Hawker |
| Ursprungsmodell: | Hawker Osprey |
| Längd: | 9,64 m |
| Spännvidd: | 11,28 m |
| Höjd: | 3,17 m |
| Tomvikt: | 1 544 kg |
| Maxlast: | ? |
| Maxstartvikt: | 2 450 kg |
| Aktionsradie: | ca 200 km |
| Maxhöjd: | 4 500 m |
| Maxhastighet: | 230 km/h |
| Besättning: | 2 |
| Motor: | 1 st SFA/Bristol Mercury My VI på 600 hk |
| Beväpning: | 1 fast 8 mm m/22 ksp, 1 rörlig 8 mm m/22 ksp |
| I tjänst i Flottan: | 1934-1943 |
| Antal flygplan: | 6 |
S 9, S 9 Osprey, var ett svenskt spaningsplan under 1930-talet och början av 1940-talet.
1934 var Försvarsmaktens första och enda flygplankryssare färdig för leverans. Den var inte utrustad med flygdäck utan starterna fick ske med katapult och landningen skedde på havet.
Olika alternativ att förse kryssaren med flygplan utreddes och valet föll på det brittiska Hawker Osprey. Försvaret köpte in sex sådana flygplan, vilka fick beteckningen S 9. Flygplanet modifierades efter svenska krav, landningstället var ett par aluminiumflottörer som skulle kunna ersättas med hjul. Motorn var en svensktillverkad 9-cylindrig stjärnmotor.
När man 1938 skulle beställa fler plan hade tillverkningen redan upphört. Fartygsbaseringen upphörde 1942 då den krångliga ombordtagningen av flygplanen gjorde att användbarheten i krig blev mycket begränsad. Dessutom hade den tekniska utvecklingen sprungit ifrån Osprey-planen.
Efter tjänsten som spaningsflygplan modifierades tre av flygplanen till målbogseringsflygplan.
[redigera] Litteratur
- Forslund, Mikael: Katapultflygplanet S 9 och flygplankryssaren Gotland, (2000) ISBN 91-630-8037-0
