Schwa
Wikipedia
| Vokaler | |||||
| främre | halvfrämre | central | halvbakre | bakre | |
|---|---|---|---|---|---|
| sluten | i • y | ɨ • ʉ | ɯ • u | ||
| halvsluten | ɪ • ʏ | ʊ | |||
| mellansluten | e • ø | ɘ • ɵ | ɤ • o | ||
| mellanvokal | ə | ||||
| mellanöppen | ɛ • œ | ɜ • ɞ | ʌ • ɔ | ||
| halvöppen | æ | ɐ | |||
| öppen | a • ɶ | ɑ • ɒ | |||
Schwa, även schva, är dels namnet på ett vokalljud, även benämnt neutralvokal eller vokalmummel, dels namnet på dess fonetiska symbol, ett roterat e: ə. Det uttalas med tungan centralt i munnen. Det motsvarar i många språk uttalet av en obetonad, reducerad, kort vokal, men definitionen är något flytande.
I svenskan dyker schwa upp i reducerade, korta vokaler, särskilt av e i suffix:
- [p”ɔjkən] ”pojken”,
- [spr’ɪŋər] ”springer”.
I källa–filter-modellen representeras schwaet hos en man av ett talrör med konstant bredd. Med en talrörslängd på 30 cm ger det formanter vid 500 Hz, 1500 Hz, 2500 Hz, och så vidare.
Namnet schwa kommer ursprungligen från det hebreiska shəwa, vilket är ett vokaltecken motsvarande just schwaljudet.
