Skiljedom
Wikipedia
Skiljedom, är när en rättstvist avgörs av skiljedomare (eller skiljemän) utan medverkan av allmän domstol. Det kan ske på parternas begäran, eller då lagstiftningen säger att en sak ska avgöras med skiljeförfarande. Även internationella tvister kan avgöras genom skiljedom, till exempel i Permanenta skiljedomstolen i Haag
I ett skiljedomsförfarande för parterna sin konflikt inför en eller flera skiljedomare och låter den eller dem fatta beslutet som man i regel förbundit sig att följa, och det kallas då bindande skiljedom. Skiljedomarna kan vara utsedda av myndighet eller dylikt beroende på sammanhang, eller utses av parterna själva. Som med medling så är processen frivillig, men det ger mer tyngd i det att man förbinder sig att delta i processen och godta beslutet.
Det finns också icke-bindande skiljedom där skiljedomarnas beslut ses som rådgivande. Det går också att kombinera medling med skiljedom. Det kan mycket väl vara så att parterna inte är överens om vilken eller vilka specifika frågor som de vill ta inför skiljedomarna. Medlarens uppgift är då att hjälpa parterna att komma fram till en klar frågeställning som de är överens om. Det är i dessa fall brukligt att medlaren inte sedan också fungerar som skiljedomare, då rollerna är mycket olika och inte bör blandads samman.
Källa: Jordan, T. (2005), http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se, Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
