Skottorp
Wikipedia
| Skottorp Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2000) | 448 |
| Area(2000) | 75 hektar |
| Landskap | Halland |
| Län | Hallands län |
| Kommun | Laholms kommun |
Skottorp är en tätort i Laholms kommun.
Skottorp ligger i södra Halland, några kilometer norr om Hallandsås och ungefär mitt mellan Båstad och Laholm. Till Skummeslövsstrands långa badstrand är det endast 3 km. Orten var ett stationsamhälle fram till 1960-talet. I mitten av 1990-talet flyttades järnvägen utanför orten och på den forna banvallen byggdes en cykelbana. Kyrkan på orten går under namnet Skummeslövs kyrka.
Den mest kända byggnaden i Skottorp är Skottorps slott som ligger några kilometer från ortens centrum. Slottet byggdes på 1670-talet av Frans Joel Örnstedt och är ritat av arkitekten Nicodemus Tessin. Under åren 1816-1828 byggdes slottet om i empirestil och så ser slottet ut än idag. Slottet blev förklarat byggnadsminne 1986. I slottet vigdes den svenske kungen Karl XI med Ulrika Eleonora av Danmark år 1680.
Skottorp har som de flesta mindre samhällen genomgått stora förändringar under 1900-talet. Under 1950-talet blomstrade serviceverksamheterna och det fanns inte mindre än tre bensinstationer, en biograf, brandstation, järnvägsstation, konditori, post, livsmedelsaffär och en cykelaffär. Från 1970-talet och fram till idag har ortens företagsliv förändsrats. Serviceföretagen har minskat till antal. Istället har betydande industriområden i anknytning till motorvägen vuxit fram. En likadan förändring har skett med kommunikationerna. På 1950-talet trafikerades orten av flera bussbolag och linjer och goda järnvägskommunikationer. Idag är vägnätet betydligt bättre utbyggt, menjärnvägen har ersatts med en cykelbana. Med cykel kan man ganska snabbt ta sig på en naturfin tur, både till Båstad och Laholm. Bussförbindelserna är idag ganska mediokra, för att inte säga usla.
Innehåll |
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Källor
- Kungsvägen genom Halland - Bidrag till halländsk kulturhistoria och underlag för vägminnesvårdsprogram. Stellan Haverling. 1996. Göteborg: Vägverket
