Spant
Wikipedia
Spant är en del av den invändiga stomme i båtar och fartyg. Mot spanten fästs bordläggningsplankorna om båten eller fartyget är byggt av trä. Spanten kan vara av olika typ, sågade eller med ett annat äldre ord huggna spant som var den ursprungliga tekniken, eller basade samt limmade spant. I skandinaven har ek varit det mest betydande virket till spant i båtar och fartyg, även alm har kommit till stor användning. Ek och alm har ett bra rötmotstånd och är att finna i de kvantiteter som det behövs till ett större bygge. I äldre kravellbyggda båtar och fartyg är spanten huggna ur en krumväxt stock och båten eller fartyget byggdes direkt på dessa spant, oftast sitter spanten omlott i par, och sträcker sig från kölen till relingen och binder en spantsektion med bottenstocken. Vid äldre klinkbyggen byggdes oftast båten utan mallar eller med endast en mall på mitten. De huggna spanten passades in i båten efter det att bordläggningen var färdig. Spanten monterades med timmerspik även att enepinna har kommit till användning. Basning av spanten som är en modern metod, byggs båten på mallar och spanten basas först på plats efter det att båten är bordlagd. Med limmade spant går det till så i huvudsak att båten bordläggs på spanten, en mall för limning fixeras för varje spant efter spantritningen. Till basade spant och limmade har även träslaget ask kommit till användning. Ask är lätt att basa, finns att tillgå i kvistfria och raka längder, ask har inte det rötmotståndet som ek och alm, men oftast tillräckligt för hålla båtens livslängd. Basade eller limmade spant monteras i en modern båt med kopparspik, utförs med nitning med en kupolbricka. Metoden går till på följande sätt, spantet fixeras och hål borras efter storlek på spiken. Spiken drivs in genom spantet, ett mothåll placeras mot spikens huvud och kopparbrickan slås på mot spantet. Spiken klipps av och nitas till med en kulhammare. Med stålfartyg ställer man upp spanten som går i ett stycke från reling till reling på stapelbädden tillsammans med köl längsgående förstärkningar samt huvudskott, varefter bordläggningen som består av flera kvadratmeter stora plåtar svetsas till konstruktionen.
Se också.
| Ett fartygs skrov och delar fästa på skrovet |
| Skrovdelar |
| Akter | Akterstäv | Ankarklys | Ankarspel | Back |Balkvägare | Barlast | Beting | Bogspröt | Bordläggning | Bordgång | Bottenstock | Brädgång | Diagonalbordläggning | Drevning | Dymling | Däcksbalk | Däck | Dödträ | Fribord | För | Förhydra | Förtimring | Garnering | Gatt | Gångbord | Halvdäck | Hjärtstock | Kattrygg | Kranbalk | Klink | Kravell | Köl | Kölbult | Kölsvin | Lann | Lask | Mast | Motorbädd | Nagelbänk | Poop | Proppa | Reling | Röstjärn | Skarndäck | Skans | Skott | Skrå | Sittbrunn | Självläns | Slagvägare | Slingerskott |Spant | Spunning | Stäv | Stävknä | Stävkraft | Sudband | Valdäck | Vaterstag |Ventil |
| Delar fästa på skrovet |
| Centerbord | Drev | Knap | Mantåg | Propeller | Roder | Rigg | Targabåge |
