Storjordkrypare
Wikipedia
| ?Storjordkrypare | |
|---|---|
 Geophilus flavus
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Anthropoda |
| Understam: | Mångfotingar Myriapoda |
| Klass: | Enkelfotingar Chilopoda |
| Ordning: | Geophilomorpha |
| Familj: | Storjordkrypare Geophilidae |
|
|
|
| §Geophilidae Auktor: ?, ? |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Storjordkrypare (Geophilidae) är en familj av enkelfotingarnas klass bland tusenfotingarna med cirka 140 släkten.
Hit höra mycket smala och långsträckta, vanligen blekgula eller roströda enkelfotingar med 14-ledade antenner och ända till 173 benpar, ögon saknas. Arterna lever i fuktig jord, under stenar eller i det fuktiga muddret av gamla trästubbar. Framtagna i dagsljuset och oroade, brukar de hopslingra sin ytterst böjliga kropp i knutformade slingor. Honorna sitta hopslingrade kring sina i en liten klump sammanklibbade ägg och bevaka ännu de späda, nykläckta ungarna, som redan från början är utrustade med det fulla antalet benpar.
Vissa arter lever på havsstränder, vid vattenbrynet, där de ofta överspolas av vatten, och enligt några iakttagelser, kana de leva nedsänkta i havsvatten i 12 till 17 timmar, i sötvatten till och med 6 till 10 dagar. Några arter (i Sverige Linnés jordkrypare, Geophilus electricus) utsända ett starkt, fosforescent ljus likt lysmaskens, vilket tycks bero på något på kroppsytan avsöndrad ämne, eftersom djuret lämnar en lysande strimma på underlaget, på vilket det rör sig.
Från Sverige känner man 8 arter. Allmän över hela landet är i synnerhet skogsjordkrypare (Geophilus proximus), med en kroppslängd av omkring 35 mm. Lite mindre allmänna är den omkring 40 mm långa och 1,5 mm breda långhornskrypare (G. flavus) med blekgul kroppsfärg.
[redigera] Släkten i Sverige
- Geophilus
- Tuoba
- Pachymerium
Delar av denna artikel är baserade på artikeln Geophilidae ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926.(Not)
