Diskussion:Tid

Wikipedia

"Tiden är det man mäter med klockan" - Albert Einstein <- ska inte det med någonstans? (den exakta defitionen på tid)

Klockan är ett artificiellt mått, vars främsta syfte är att indela och efterlikna det naturliga dygnet - vad betyder detta. Tid är ett mått, klocka är ett instrument???? Åke Persson 19 september 2004 kl.23.43 (CEST)

Den inledande meningen i artikeln - "Tid kallas intervallet mellan två händelser." - låter konstig. Intervallet mellan två händelser mäts ju i kilometer och mil. "Stockholms blodbad inträffade i Stockholm, och Linköpings blodbad inträffade åtskilliga mil söderut." Likaså är idén att tidsfenomen ligger efter varandra föga upplysande, för så gör ju även rumsliga fenomen. "På vägen mellan Stockholm och Gävle ligger först Arlanda, därefter Uppsala." Att tid skulle genereras av våra livsprocesser är ytterligare ett oväntat påstående, i varje fall om man inte också tror att längd och höjd genereras av livsprocesser. Om påståendet är sant har världen skapats samtidigt som livet. Verkar det troligt?

Borde inte Augustinus och Kant vara centrala filosofiska referenser?

Tiden kan inte ges någon definition, i sträng mening. Men vår intuitiva uppfattning av tiden kan preciseras genom ett resonomang, där sammanhanget får hjälpa oss att förstå betydelsen. Ett exempel: Avståndet mellan två händelser är sammansatt av två dimensioner, den ena är en rumsdimension, t ex. längd, och den andra är tiden. Man kan skilja mellan dem genom att beskriva hur man förflyttar sig i respektive dimension. Man kan röra sig i rummet genom att gå, t ex över jordytan. Man rör sig i tiden genom att göra ingenting, bara vänta. Eller rättare: Vi förflyttas genom tiden, vare sig vi vill eller inte, från en händelse till nästa, oavsett våra egna åtgärder. Som en viljelös träbit på floden. Relativitetsteorin pekar ut ett undantag från denna regel. Att vi faktiskt kan påverka tidsflödet genom att röra oss nära ljusets hastighet. Dock att resonomanget lider av den vaghet som är ofrånkomlig, eftersom tiden inte fått en strikt definition.

Hej Hasse S!

Du har naturligtvis rätt i denna artikel behöver mer struktur och dina synpunkter borde förmodligen tjäna som rättesnöre för hur artikeln borde struktureras. Som jag förstår det är artikeln en "direktimport" från den engelska artikeln som den en gång såg ut och jag tror inte att någon har något emot att du redigerar den. Jag hjälper dig gärna, men har mycket annat att gör just nu. Var inte blyg!

/ Mats Halldin 8 oktober 2004 kl.23.30 (CEST)

Fantastiskt rörig artikel faktiskt! / Mats Halldin 8 oktober 2004 kl.23.32 (CEST)

Hej. Jag tog bort den inledande biten i artikeln om tid. Och ersatte med ny text. Men jag rörde inte det som står under underrubrikerna. Det får någon annan göra. (Jag råkade vara ej inloggad vid tillfället) Hasse s. 9 oktober 2004.

Bra text! Jag kanske ger mig på den för att göra den lite mer "encyklopedisk" och mindre "resonerande".

/ Mats Halldin 9 oktober 2004 kl.18.32 (CEST)

Följande mening stör mej:

- Men vår förståelse av tiden är ju ganska trevande och skakig. Och värre blir det med frågor som: Hur kan tiden ha en början och hur var det i så fall före? Världen är inte helt begriplig, men vacker.

Om man definierar tid som ett sätt att mäta intervallet mellan händelser och vi antar att före Big-Bang så fanns ingenting så fanns det heller inga händelser som tid kunde förflyta emellan. Följaktligen existerade inte tid innan några händelser existerade. Sen hände nåt, big-bang, och tidsbegreppet vart meningsfullt, /--Max Speed 9 juni 2005 kl.23.02 (CEST)

Innehåll 1 Ny inledning och struktur 2 Tidsuppfattning 3 Tid 4 Angående återställningen av Tournesols redigering

[redigera] Ny inledning och struktur

Gör härmed ett försök att få en mer "encyklopedisk" form på artikeln om Tid. Den tidigare inledningen har jag tagit bort helt eftersom den (i mitt tycke) innehåller lite för mycket av privata funderingar kring tiden inte riktigt platsar som inledning till en seriös artikel om tiden, och är dessutom något för lång som inledning. Några fragment har dock fått sin plats längre ned i artikeln. För den som är intresserad så såg inledningen tidigare ut så här:

Vad är tid? Man hamnar lätt i cirkelresonemang om man försöker ge tiden en strikt definition. Man får i stället utgå från vår intuitiva uppfattning. Sedan kan man ge ordet ökad klarhet genom att sätta in det i lämpliga sammanhang.

Avståndet mellan två händelser är sammanvävt av två dimensioner, den ena är en rumsdimension, t ex. längd, och den andra är tiden. Man kan skilja mellan dem genom att beskriva hur man förflyttar sig i respektive dimension. Man kan röra sig i rummet genom att gå, t ex över jordytan. Och man rör sig i tiden genom att göra ingenting, bara vänta. Eller rättare sagt: Vi förflyttas genom tiden, vare sig vi vill eller inte, från en händelse till nästa, oavsett våra egna åtgärder. Som viljelösa timmerstockar på älven. Men det är inte bara vi som skrider fram, utan lika mycket sakerna omkring oss. Vi, och hela världen med oss, reser som i en sällskapsresa fram på tidens obegripliga ”landsväg”.

Och för att sträva efter konsekvens när vi talar om rumtiden: Vi menar ju att rummet står stilla och att det är vi som färdas genom rummet. Lika så borde vi säga att tiden står stilla, och det är vi, och hela världen, som färdas genom den. Och i normala fall kan vi inte göra det minsta för att påverka färden.

Men relativitetsteorin pekar ut ett undantag från denna regel. Den säger att vi faktiskt kan påverka vår resa genom tiden genom att röra oss nära ljusets hastighet. Denna påverkan av tiden är inte bara spekulation. I en partikelaccelerator kan man ge partiklar ökad livslängd om de får färdas nära ljushastigheten.

Den gängse synen på Big bang är, att även tiden skapades då. Men vår förståelse av tiden är ju ganska trevande och skakig. Och värre blir det med frågor som: Hur kan tiden ha en början och hur var det i så fall före? Världen är inte helt begriplig, men vacker.

Ovanstående får nog kallas normal och realistisk uppfattning. En annan, extrem och skeptisk uppfattning säger så här: Våra upplevelser just nu är allt som finns. Våra minnen är bara luftslott, och det förflutna har aldrig funnits. Denna syn har säkert inte många anhängare. Medan motsatt uppfattning, att världen har fortlöpande existens, har många anhängare. Notera dock att majoritetens mening är svår att bevisa. Världens fortlöpande existens är strängt taget en fråga om tro. I filosofins ljus blir mycket av det som kallas vetenskapliga fakta egentligen vilande på tro.

Den som tycker att jag gått för hårt fram när jag tagit bort ovanstående, får gärna lägga tillbaks de delar som kan vara relevanta. // Kjell André 3 juli 2005 kl.17.05 (CEST)

Jag påstår att alla människor lever ett helt liv - det har bara så olika långt, från person till person. Den subjektiva tidsuppfattningen påverkas av en mängd faktorer, men jag förvånas av att en faktor som rimligtvis bör vara en av de viktigare, aldrig nämns. Den tid som respektive person hittills själv levt - det måste väl ändå vara en av de viktigare faktorerna? Det är ju ändå den enda tid vi kan vara helt säker på, eftersom det är den tid vi själva "varit med". Denna tid tjänar som ett slags referens mot all annan uppfattning vi har om tid, naturligtvis med justeringar för vår förmåga att uppfatta abstrakta begrepp, justeringar för att tiden går långsamt då vi har tråkigt och fort när vi har roligt, osv. I praktiken (och väldigt förenklat) innebär detta att en femåring som måste vänta ett år på sin cykel, får vänta 20% av "en livstid", medan en femtioåring som får vänta ett år på sin Hawaiiresa bara behöver vänta 2% av "en livstid". Detta resonemang motsvarar ganska väl de uppfattningar om längden av ett år som femåringar respektive femtioåringar har, menar jag som lekman. —föregående osignerade inlägg skrevs av Mbenzi (diskussion • bidrag) 5 juli 2005 kl.03.14

[redigera] Tidsuppfattning

Jag påstår att alla människor lever ett helt liv - det har bara så olika långt, från person till person. Den subjektiva tidsuppfattningen påverkas av en mängd faktorer, men jag förvånas av att en faktor som rimligtvis bör vara en av de viktigare, aldrig nämns. Den tid som respektive person hittills själv levt - det måste väl ändå vara en av de viktigare faktorerna? Det är ju ändå den enda tid vi kan vara helt säker på, eftersom det är den tid vi själva "varit med". Denna tid tjänar som ett slags referens mot all annan uppfattning vi har om tid, naturligtvis med justeringar för vår förmåga att uppfatta abstrakta begrepp, justeringar för att tiden går långsamt då vi har tråkigt och fort när vi har roligt, osv. I praktiken (och väldigt förenklat) innebär detta att en femåring som måste vänta ett år på sin cykel, får vänta 20% av "en livstid", medan en femtioåring som får vänta ett år på sin Hawaiiresa bara behöver vänta 2% av "en livstid". Detta resonemang motsvarar ganska väl de uppfattningar om längden av ett år som femåringar respektive femtioåringar har, menar jag som lekman. —föregående osignerade inlägg skrevs av Mbenzi (diskussion • bidrag) 5 juli 2005 kl.03.12

[redigera] Tid

Jag vill protestera mot ovanstående resonemang angående intervallet mellan två händelser. Ordet "avstånd" kan möjligen användas i sammanhanget rumtid, men inte i enbart dimensionen tid. Ordet "skillnad" känns neutralare. Uppsala ligger inte EFTER Arlanda i rummet utan möjligen BORTOM eller HITOM, beroende på var man själv befinner sig. Där behöver man ingen tid. Ligger en ort FÖRE eller INNAN och en annan DÄREFTER eller SEDAN, så underförstås att jag rör på mig. Om jag rör mig i motsatt riktning så byter dessa ord plats med varandra. Så snart jag är i rörelse använder jag tid. Strikt resonerat betyder ovanstående mening egentligen: "Händelsen som innebär att jag befinner mig i Arlanda, inträffar FÖRE den händelse som innebär att jag befinner mig i Uppsala, vilken alltså inträffar DÄREFTER (med en viss inbördes tidsskillnad)". —föregående osignerade inlägg skrevs av Mbenzi (diskussion • bidrag) 5 juli 2005 kl.03.33

[redigera] Angående återställningen av Tournesols redigering

Jag tycker att den delen av artikeln har minst lika stort berättigande som många andra i artikeln, och förstår faktiskt inte varför styckena togs bort. Hannibal 7 februari 2006 kl.22.41 (CET)