Tidningsformat
Wikipedia
Tidningar trycks i olika tidningsformat. Sedan mitten av 1990-talet har många dagstidningar gått ifrån de större formaten Broadsheet och Helformat till tabloidformat, tidigare ofta bara använd av kvällstidningar som då ofta refererades till som just tabloidpressen. De stora tidningsformaten är ett resultat av en skattereform på 1700-talet, som beskattade tidningarna efter antalet sidor de hade. Formatet Berliner är från kejsartidens Tyska Postväsende, som bestämde formatet för landets tidningar.
När man trycker tidningar får man först ut arken i råformat som oftas skärs ned till formatstorleken man önskar.
[redigera] Exempel på vanliga tidningsformat
- Broadsheet
Är inget exakt format, utan kan variera mellan olika tryckerier. Exempel på broadsheetformat är 385 x 560 mm med en tryckyta på 360 mm + 12 mm bunt x 524 mm.
- Helformat
Vanligt helformat är 385–410 x 560 mm och används av de stora morgontidningarna.
Är inget exakt format, utan kan variera mellan olika tryckerier. Exempel på tabloidformat är 280 x 385 mm med en tryckyta på 252 mm + 10 mm bunt x 360 mm.
- Minimagasin
Falsad tabloid, det vill säga tabloidformat vikt på mitten. Formatexempel: Renskuret: 188 x 260 mm. Utfallande: 175 x 255 mm. I bunten finns en limsträng på c:a 1–2 mm. Klamring kan också förekomma 18 mm
- Minitabloid
En skuren tabloid, där råformatet 280 x 385 mm har skurits ned till vanligtvis 250 x 350 mm.
- Berlinerformat
Refererar till ett sexspaltigt tabloidformat (till skillnad från normalt femspaltiga). Vanligt format är 315 x 470–490 mm.
- Halvberliner
170 x 250 mm, ibland också kallat Kalle Anka format.
- Magasinformat
Vanligaste formatet på exempelvis fack- och specialtidningar är 190–225 x 280–300 mm.
