Tunnland
Wikipedia
Tunnland är en ytenhet som genom lantmäteriinstruktioner på 1630-talet fastställdes till 14 000 kvadratalnar (4937 m²). Därmed sattes exakt mått på en något (mindre än 100 år) äldre princip att använda begreppet tunnland för den åkeryta som besåddes med en tunna utsäde. Reformen ansågs nödvändig eftersom något riksgiltigt tunnmått då ännu inte fanns och tunnlanden i olika landskap därför inte var direkt jämförbara. I Närke var till exempel tunnlandet ca 4 000 m² men i Uppland ca 5 000 m². Under en övergångsperiod användes den s k gamla stockholmstunnan om 146,24 liter som rikstunna men den ersattes på 1660-talet av en aningen större tunna om 146,6 liter. Det är den sistnämnda som brukar kallas "gammal svensk tunna" och liknande.
Forskningen har visat att det i början av 1600-talet tillfälligt användes ett mindre arealmått, ibland felaktigt kallat "det medeltida tunnlandet", som tillkom i samband med de första rikstäckande s k jordrevningsreformerna. Revningstunnlandet definierades som en 9 stänger bred och 18 stänger lång åkeryta. Mätstången var 9 alnar men alnen var då kortare än den riksaln som tillkom i början av 1600-talet. Revningstunnlandets yta blev efter definitionen 13 122 kvadratalnar (4 145 m²). Storleksmässigt blev revningstunnlandet i genomsnitt nästan identiskt med örtuglandet, vilket knappast är en slump. Det rör sig sannolikt om ett medvetet försök att direkt koppla den medeltida beskattningsenheten örtuglandet till ett fast arealmått, tunnlandet.
Numera används begreppet tunnland kanske främst av äldre lantbrukare och då oftast som synonym för en halv hektar.
Motsvarande anglosaxiska ytenhet är acre, som är 0,4047 hektar. Likheten mellan namnen acre och åker är slående.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
David Hannerberg, Svenskt agrarsamhälle under 1200 år (Stockholm 1971).
