Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Diskussion:Typsnitt - Wikipedia, den fria encyklopedin

Diskussion:Typsnitt

Wikipedia

När började termen teckensnitt att användas istället för typsnitt? Motiveringen att man typ- inte ska användas, eftersom man inte använder bly längre, verkar lite ihålig. I de flesta andra sammanhang byter man inte ord av ett så trivialt skäl. (Jämför (plast-)glas, blyerts o.s.v.). Analogt borde man i så fall inte heller använda ändelsen -snitt, eftersom man inte längre skär bokstäverna. Någon motsvarande reform har heller inte skett i engelskan; det heter fortfarande Typeface.

Mitt minne är att det började dyka upp i Microsofts terminologi för Windows i mitten av åttiotalet. Men jag är inte i tryckbranchen, kanske någon annan vet bättre. --HelgeStenstrom 10 februari 2006 kl.10.24 (CET)

Jag tror inte nån i tryck- och tidningsbranschen använder ordet "teckensnitt" - det är ett typiskt ord utvecklat bland IT-människor. Så länge man säger typografi så är det helt korrekt att även säga "typsnitt". Att i en Wikipediaartikel säga att "typsnitt bör inte användas i modern typografi eftersom man inte längre använder blytyper i tryckprocessen" tyder dels på en skolmästarattityd (vad då "bör inte"?) och dels på att man inte vet särskilt mycket om tryckprocessen. Det heter fortfarande "font" (som kommer från franskans "fondre" - gjuta), "typgrad", "typkaraktär", "typfamiljer" etc. Thomas Blomberg 18 juli 2006 kl.03.53 (CEST)

[redigera] Teckensnitt --> Typsnitt

Jag tycker att denna sida borde byta namn från Teckensnitt till Typsnitt. Men dels har jag egentligen inte egen faktakunskap för att kunna motivera det, dels vet jag inte hur man gör. Teckensnitt bör finnas kvar som en omdirigering till Typsnitt. Just nu tycks det vara tvärt om, att Typsnitt pekar tillbaka till Teckensnitt. Dumt.--HelgeStenstrom 25 augusti 2006 kl. 11.17 (CEST)

[redigera] Korrekta typografiska termer

Ordet typsnitt har genom i saken okunniga personer p g a missuppfattning blivit vida spritt i svenska språket. Belägg för ordets användning är av ganska sent datum, och dök troligen upp första gångerna i samband med dilettantiska översättningar inom IT-världen. (Duktiga programmerare är ofta dåliga i språkbehandling; ibland brister det t o m vid behandlingen av det egna modersmålet.)

Jag har kontrollerat förekomst av ordet typsnitt i några ordböcker:

  • Svensk-engelsk skolordbok, tryckt 1974: Uppslagsordet saknas!
  • Svensk-tysk skolordbok, tryckt 1952: Uppslagsordet saknas!
  • Svensk-fransk skolordbok, tryckt 1947: Uppslagsordet saknas!
  • Svensk-tysk teknisk fackordbok (Engström), tryckt 1970: Uppslagsordet saknas!
  • Prismas stora uppslagsbok, tryckt 1983, definierar typsnitt så här:
"tryckalfabet (inkl. skiljetecken och siffror) med karakeristiskt utseende (staplar, schatteringar m. m.) i olika storlekar och stilsorter (kursiv, halvfet etc.)"

Tyvärr har den felaktiga användningen vunnit burskap inom vida kretsar.

Det många populärskribenter egentligen menar med ordet typsnitt är stil: skrivstil, tryckstil (olika tryckstilar). Arial, Courier, Garamond, Times New Roman, Univers o s v är inte några "teckensnitt", de är exempel på olika stilar.

Ett teckensnitt betecknar en viss skärning av tecken inom samma stil, och stammar från Gutenbergs tid, då man ursprunglingen skar ut typerna i trä. Olika skärningar, eller snitt, resulterar i upprättstående tecken (av fackfolk benämnt antikva), kursiv, fin, mager, halvfet, fet etc. Alla snitt inom en stil och av olika grader, gemener, versaler, kapitäler utgör tillsammans en font. En grupp olika stilar med gemensamma drag, bildar en fontfamilj. Exempel på fontfamiljer är grotesker och serifer.

I Wikipedia bör typografiskt korrekta termer användas av samma skäl som vi vid behov fixar stavfel och grammatiska fel i texterna. Nu existerande oriktigt tillämpade typografiska termer bör korrigeras, när man stöter på dem. / 82.182.149.179 9 november 2006 kl. 21.18 (CET)

Bara en kontrollfråga: Du menar alltså att andra typografiska termer, som ordet teckensnitt, däremot fanns med i nämnda ordböcker? mvh --Mimarob 9 november 2006 kl. 22.46 (CET)
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu