Urban VI

Wikipedia

Urban VI, eg. Bartolomeo Prignano, född c:a 1318 i Neapel, Italien, död 15 oktober 1389, påve 8 april 1378 - 15 oktober 1389, ärkebiskop av Bari.

Gregorius XI hade flyttat påvens säte från Avignon tillbaka till Rom. För att försäkra sig om, att ingen återflyttning till Avignon skulle komma i fråga, yrkade vid hans död det romerska folket och prästerskapet på, att en italienare skulle väljas till hans efterträdare. Så blev då Urban VI påve, men detta val blev orsaken till den s.k. stora schismen i påvedömets historia.

Ivrande för kyrkotukt och kyrkans upprättande ur förfallet, hade Urban dock efter en kort tids regering genom oklokhet, envishet och hårdhet stött sig med flertalet av även sina egna kardinaler. Urban förmådde 1381 hertig Karl av Durazzo att sätta sig i spetsen för ett "korståg" mot Neapels regerande drottning, Johanna, som blev besegrad, tillfångatagen och mördad, varefter Karl blev Neapels kung under namnet Karl III. Vänskapen mellan honom och påven tog dock snart slut. Misstänkande en sammansvärjning bland kardinalerna och att den nye kungen understödde de upproriska, bannlyste Urban honom, belade Neapel med interdikt och lät efter pinligt förhör på ett nesligt sätt mörda fem kardinaler 1386, genom vilket blodsdåd påvens parti minskades och oviljan mot honom växte.

1389 bestämde Urban, att Jungfru Marias besökelse skulle firas såsom allmän kyrkofest varje år 2 juli, och att vart 33:e år skulle firas som jubelår.

Företrädare: Gregorius XI

Påve 1378 - 1389

Efterträdare: Bonifatius IX