Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Utbildning i Sverige - Wikipedia, den fria encyklopedin

Utbildning i Sverige

Wikipedia

Utbildning i Sverige är obligatorisk för alla barn i åldrarna 7-16 år. Läsåret i Sverige löper från mitten/slutet av augusti till början/mitten av juni. Jullovet från mitten av december till början av januari delar upp det svenska läsåret i två terminer; "höstterminen" och "vårterminen".

Innehåll

[redigera] Historik

[redigera] Lägre skolor

1842 belsöt Sveriges riksdag att introducera en då 4 år lång skola med grundläggande utbildning i Sverige, folkskola. 1858 blev de två första skolåren i folkskolan mer kända som småskolan. 1882 tillkom två nya skolår i folkskolan, och folkskolan blev 6-årig. På vissa orter fanns även sjunde och åttonde klass, fortsättningsskola. Folkskolan blev obligatoriskt 7-årig i Sverige 1936 och 8-årig på 1950-talet. Sedan 1972 går svenska barn obligatoriskt 9 år i skola, från augusti det kalenderår barnet fyller 7 år till juni det år barnet fyller 16 år.

Läsåret 1949/1950, introducerade några skolor i Sverige ett experiment med en 9-årig skolform kallad enhetsskola. Enhetsskolan hade tre stadier. årskurs 1, 2 och 3 var "lågstadium". årskurs 4, 5 och 6 var "mellanstadium" medan årskurs 7, 8 och 9 var "högstadium". I dessa skoldistrikt var det småskolan som blev lågstadium, den egentliga folkskolan som blev mellanstadium och realskolan som blev högstadium. Den 26 maj 1950 beslöt Sveriges riksdag att introducera enhetsskola i Sverige. Enhetsskolan bytte namn till försöksskola 1958 och till grundskola 1962. 1972 var grundskolan introducerade i alla delar av Sverige, och parallelskolesystenet med folkskolan och högre allmänna läroverket avskaffat. Från läsåret 1994/1995 avskaffades grundskolans stadieindelning.

Förskolor startade i privat regi i Sverige i mitten av 1800-talet i mycket liten skala. 1944 fick förskolor och daghem statsbidrag. 1976 fick alla 6-åringar rätt till allmän förskola 525 timmar (15 timmar i veckan). Under nittiotalet gjordes flera reformer inom förskoleområdet, vilket innebär att de allra flesta barn börjar i förskolan i Sverige vid tidig ålder. I början av 1990-talet introducerades förskoleklass, en skolform för barn i 6-årsåldern, i Sverige. Förskoleklass hette på den tiden namn som "Årskurs 0" eller "6-årsgrupp". Förskoleklass är, med 2006 års förhållanden, inte obligatoriskt i Sverige, men kommunen är skyldig att bereda alla barn plats.

[redigera] Högre skolor

Efter tre år i folkskolan kunde barn som gillade skolan mycket och hade bra betyg, välja till en högre skola kallad "högre allmänna läroverket". Utbildningen kostade pengar, därför kom de flesta elever från familjer med mycket pengar. Begåvade elever vars föräldrar inte hade råd att betala kunde dock få friplasts i läroverken. 1905 delades "Högre Allmänna Läroverket" upp i en lägre nivå, realskola, och en högre nivå, gymnasium. 1971 slogs skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola samman för att bilda en ny skolform, gymnasieskola.

[redigera] Nivåer

Utbildningsystemet i Sverige börjar med en frivillig förskola från 1 års ålder. Allmän förskola erbjuds alla 4- och 5-åringar. Förskolan är en del av utbildningsväsendet men bildar ingen skolform. Förskoleklassen vänder sig till 6-åringar och ska vara en brygga mellan förskola och grundskola. Därefter tar den svenska 9-åriga obligatoriska grundskolan vid. Därefter finns en frivillig gymnasieskola som är inriktad på att antingen fortsätta studera eller lära sig ett yrke. Naturkunskap och samhällskunskap är vanligt på de program som är inriktade på fortsatta studier.

[redigera] Förskola

Huvudartikel: Förskola

Förskolan, populärt kallat dagis är en del av utbildningsväsendet men är ingen skolform. Förskolan vänder sig till barn mellan 1-5 år gamla. Kommunen är skyldig att erbjuda plats till barn vars föräldrar studerar eller förvärvsarbetar. Barnet har rätt att behålla platsen om föräldern blir arbetslös eller föräldraledig. Alla barn har rätt till avgiftsfri allmän förskola då de är 4-5 år gamla. Allmän förskola ska vara minst 525 timmar per år (15 timmar/vecka). Förskolan är reglerad i skollagen. Förskolan har sedan 1998 en läroplan Lpfö 98 som de kommunala förskolorna måste följa.

[redigera] Grundskola

Huvudartikel: Grundskola (Sverige)

Svensk grundskola är allmän och belagd med skolplikt. Den syftar till att ge behörighet till gymnasieskola. Grundskolan följer 1994 års läroplan - Lpo 94.

[redigera] Gymnasieskola

Huvudartikel: Gymnasieskola

Gymnasieskolan (se gymnasium för historisk bakgrund) är frivillig, men varje kommun har ansvar att följa upp de ungdomar under 20 år som inte studerar på gymnasieskola. Eleven väljer mellan program - 16 nationella program, ett stort antal lokala program, specialutformat program och det individuella programmet. Till skillnad från många andra länder saknar Sverige en formell studentexamen - i stället syftar gymnasieskolan till att ge grundläggande behörighet till högskola. Gymnasieutbildningen regleras i läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94.

[redigera] Högskola och universitet

Huvudartikel: Högskola

Högskolan är eftergymnasial, frivillig och avgiftsfri. Studerande vid högskola måste vara medlem i studentkåren, det så kallade kårobligatoriet. Högskolan syftar till att ge akademisk examen.

Universitet kallas de högskolor som bedriver forskarutbildning.

[redigera] Andra utbildningsformer

Se komvux och folkhögskola.

[redigera] Anpassning efter särskilda behov

Specialskola är en skola för döva och hörselskadade. Särskola är en skolform för elever med intellektuella funktionshinder.

[redigera] Se även

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu