Valdemar Nyman

Wikipedia

	Denna artikel behöver wikiformateras.
	Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering.

Valdemar Nyman född 1904 i Österbotten, Finland, död 1998. 1935 flyttade han till Åland.

Valdemar hade intresse för katolicismen och arbetade som kyrkoherde. Han blev senare landsprost i Finströms kyrka på Åland. Sin författarkarriär inledde han med boken Som tusen liljor 1944. I boken skildras 1800-talets Åland, med stildrag typiska för bondesamhället. 1945 utger han Sko, sko hästen, där en ung student vid namn Halvar Skog revolterar mot de gamla traditionerna.
Nyman har skrivit flera historiska romaner och skildringar där han beskriver det åländska samhället. 1947 utkommer Broder Kilian, ett av hans mest kända stycken, där den katolska kyrkan diskuteras. Den handlar om en munk på Kökar kring 1400-talet och hans kamp kring tron. Här deltar sagofigurer, djur och döda, vilket gör boken ytterst speciell.
I Den stora flykten(1953) befinner man sig på den stora ofreden 1714, där prästen Johannes Lilliewahn försöker lära sig ödmjukhet och underkastelse.
Nästa bok i raden är Margareta Jönsdotter till Bastö(1950), vilken är en bok som handlar om näromgivningen kring Finströms Kyrka. Kring 1500-talet var det diskussioner om märkesgården på Bastö skulle få behålla sitt frälse eller inte. Boken grundar sig på dessa händelser där flera kända personligheter och biskopar närvarade. Det speciella med denna bok är att den är skriven i andra person singularis, vilket ger ett mycket speciellt förhållande till läsaren och huvudpersonen.
1972 0ch 1974 kommer en tvådelad berättelse om en engelsk munk där han reser genom Europa för att utveckla sig själv och sina sinnen ; Osmund Kåresons ungdom och Osmund och Aftonstjärnan

Utöver sina romaner har Nyman också skrivit flera prosalyriska böcker om Åland och då speciellt om Finströms socken. I På åländska vägar till lands och till sjöss följer vi hans resa längs den åländska naturen där han tar upp kulturhistoria och naturvetenskap i förening med en stark hembygdskänsla. Även hans stora Finströmskrönika är att finna. I denna finns alla Finströms byar dokumentarade, både genom hans egna upplevelser och kunskaper, men också från släktforskning och utredningar.

”Vet man något om de vattenvidder stävarna klyver och om de fjärrblånande, närgröna land man lyckas urskilja, är resan genom denna i världen alldeles enastående arkipelag dubbelt nöjsam. Dock - det finns mer storslagna landskap, det finns skönhetssyner av mer affischklatschigt mondän natur eller mer vilt ödemarksromantiska. Vad vi i detta landskap ser, är den älskades anlete, intimt, med det outsägbaras charm, öppnande sig som blomman för den enkelt fattiga kärlekens allvarsljus".Så sade Valdemar Nyman.

[redigera] Bibliografi

Som tusen liljor 1944
Sko, sko hästen 1945
Broder Kilian 1947
Personhistoriska förbindelser mellan områdena för de gamla Linköpings och Åbo stiften 1947
Margareta Jönsdotter till Bastö 1950
St Colombas arvingar 1951
Den stora flykten 1954
Åland 1955
Längs åländska sjövägar 1968
Osmund Kåresons ungdom 1972
Osmund och aftonstjärnan 1974
Pojken och den gråa byn 1977
Joel Pettersson 1892-1937, 1977
På åländska vägar 1980
Grelsby kungsgård 1985
Kyrkogränden 1988
Postvägsbyarna 1989
Från Tuna till Ljugarn 1989
Joels brev till Werner Eker 1990
Vassrike 1990
Thul i Thule 1991
Getakarla marklag 1991
Slant i håven 1993
Kom Videla-kom Vadela 1994
Jag är en stenskärva som det roar gudomen att kasta smörgås med 2004