Bild:Varmepump.JPG
Wikipedia
Varmepump.JPG (439 × 222 pixlar, filstorlek: 18 kbyte, MIME-typ: image/jpeg)
| Denna fil tillhandahålls av Wikimedia Commons. Informationen från filens beskrivningssida följer nedan. |
 |
This image should be recreated using vector graphics as an SVG file. This has several advantages; see Commons:Images for cleanup for more information. If an SVG form of this image is already available, please upload it. After uploading an SVG, replace this template with template {{SupersededSVG|new image name.svg}} in this image. |
|
Català | Česky | Dansk | Deutsch | English | Esperanto | Español | Français | Italiano | 日本語 | 한국어 | Nederlands | Polski | Português | Русский | العربية | 正體中文 | +/- |
|
[edit] Summary
| Description |
Värmepump |
|---|---|
| Source |
Egenritad |
| Date |
- |
| Author |
Rebecca Wulff |
| Permission |
- |
Så här fungarar en värmepump
Man har sedan århundrade tillbaka använt sig av is som kylmedel. Man ”sparade” is för att även kunna använda den vid varmare årstider. På 1500-talet lärde man sig att använda andra metoder för att uppnå en temperatur som var lägre än 0 oC, tex genom att blanda salt och is.
På 1800-talet började man utveckla kyltekniska processer och år 1834 ansökte amerikanen Jacob Perkins om ett patent som i stora drag beskriver kompressorkylprossesen som är dagens mest använda kylmetod.
Med kyltekniken ”pumpar” man värme från en plats med lägre temperatur till en med högre. Samma metod som man använder i kylskåp och dylikt används även i värmepumpar.
För att åstadkomma en temperatur som är högre än omgivningen krävs det att energi tillförs i någon form, vanligtvis elenergi. Den vanligaste metoden man använder i värmepumpar kallas för kompressorprocessen. Den består av fyra huvudkomponenter: förångare, kompressor, kondensor och strypanordning.
Den kylalstring som man eftersträvar vid ett kylskåp erhålls i förångaren, där köldmediet börjar koka. Detta sker genom att kompressorn kontinuerligt ”suger” upp ångan. För förångning av köldmedievätskan (ammoniak eller freoner) krävs det värme, vilket hämtas från utrymmet som kylts ned. I kompressorn komprimeras ångan till ett högre tryck och förs till kondensorn, där den kondenseras dvs. återgår till vätskeform. Vid detta förlopp frigörs det värme som måste bortföras. Det är denna värme som man använder hos en värmepump. Köldmediet leds från kondensorn till förångaren i ett kontrollerat flöde så att tryckdifferensen upprätthålls med hjälp av strypanordningen. Styranordningen är vanligtvis en ventil men på mindre anläggningar kan det även vara ett tunt rör. Valet av köldmedium påverkar vilka tryck som uppträder i systemet och vilka material som kan användas. Ett vanligt köldmedium är ammoniak men på 1930-talet började man även använda freoner som är halogenerade kolväten. Användningen av detta köldmedium har dock under senare tid begränsats på grund av deras inverkan på stratosfärens ozonhalt. Från strypventilen kommer det sedan kall vätska med lågt tryck som förs ut i förångaren.
En värmepump som hämtar värmeenergi vid 0 oC och lämnar vid +30 oC har drivenergi på 1kW och hämtar 4kW från en värmekälla med låg temperatur. Summan av dessa effekter avges från värmepumpen och kan utnyttjas, vilket i detta fall blir 5kW.
På grund av ökad levnadsstandard runt om i världen har resultatet inneburit en ökad efterfråga på olika teknik inom kylteknik, det klassiska tillämsområdet finns inom livsmedelsindustrin. I vardagslivet används kylteknik i kylskåp och frysskåp, för luftbehandling, komfortkyla och värmepumpar och i sportanläggningar för konstgjorda isbanor. Stora industriella tillämpningar av kyltekniken finns inom kemisk industri och processindustri.
[edit] Licensing
Bildlänkar
Följande sidor länkar till denna bild:
